Pär Kurlberg får anslag till en postdoktoral tjänst för att rekrytera en forskare från utlandet till sin grupp vid institutionen för matematik, KTH, Stockholm.

Till den postdoktorala tjänsten efterlyses en forskare med god kännedom om talteori. På lite längre sikt kan forskningen om kvantkaos finna tillämpningar inom mikroelektroniken och borde därför vara av intresse för dator- och kommunikationsindustrin.

I ett kaotiskt system blir små skillnader i begynnelsen snabbt förstärkta med tiden. Därför är det omöjligt att göra förutsägelser om hur systemet kommer att utvecklas långt fram i tiden. Det går till exempel inte att utesluta möjligheten att jorden kommer att slungas ut ur solsystemet långt innan solen slocknar.

Ännu svårare är att förstå kaotiska fenomen i mikrovärlden, där kvantmekaniken styr. Till exempel kan inte partikelbanorna bestämmas exakt – de lyder under Heisenbergs osäkerhetsrelation och är alltid något suddiga. På så sätt verkar kvantmekaniken utesluta ett fundamentalt kännetecken för kaos, nämligen den mycket komplicerade bilden av tätt sammanflätade men likväl tydliga banor.

Men världen byggs ju upp av mikroskopiska beståndsdelar. Hur kan då makroskopiskt kaos skapas i ett universum som i grund och botten är kvantmekaniskt? Denna fråga har debatterats livligt. Från perspektivet av matematisk fysik kan problemet formuleras om till en annan fråga: på vilket sätt uttrycker sig klassiskt kaos i form av egenskaper hos det motsvarande kvantmekaniska systemet? Frågeställningen ger ofta upphov till mycket intressanta problem, där metoder från talteori har visat sig fruktbara.

Bild KTH/ Ann-Britt Öhman