Forskningen vore inte möjlig att genomföra utan den snabba teknikutvecklingen. Ann-Christine Syvänen började sin bana inom läkemedelsindustrin hemma i Finland.
Där var hon redan på 1980-talet med om att uppfinna den så kallade minisekvensningsmetoden, som idag används i de stora genotypningsanalyserna världen över.
– Det har varit en framgångshistoria. Bioteknikföretagen baserar sina genotypningsmetoder på vårt patent, och det är även samma system som används här i Uppsala.
Hon tog det ovanliga steget från företagsvärlden till den akademiska världen, något hon aldrig ångrat, och rekryterades 1998 till Uppsala universitet. Tre år senare byggde hon upp teknologiplattformen inom ramen för Wallenberg Consortium North, en jättesatsning på funktionsgenomik i Sverige som finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Konsortiet är i dag ett av de ledande genotypningslaboratorierna i Europa och erbjuder kapacitet för både genotypning och sekvensering till många olika forskargrupper.
– Det var en framsynt satsning att placera vår grupp på Akademiska sjukhuset. Vi finns i samma korridorer som kliniska forskare, ett arbetssätt som har en stark framtidspotential. Och jag har själv hela tiden en stark drivkraft att utveckla och föra ut den modernaste tekniken för att stimulera den kliniska forskningen.
Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström