För att ge satsningen på kemiområdet ytterligare kraft görs nu en storsatsning i Umeå. Med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har åtta nya professorer kunnat rekryteras. Målet är att skapa en ledande forskningsmiljö inom biokemi och hållbar utveckling och i nära samarbete med industrin.
Projektanslag 2008
Kemiskt Biologiskt Centrum (KBC)
Institution:
Umeå universitet
Beviljat anslag:
13,5 miljoner
Det råder inflyttningsyra på Kemiskt Biologiskt Centrum vid Umeå universitet. Sammanlagt åtta nya professorer är på väg att flytta in i sina tjänsterum. Hans Wolf-Watz är professor i molekylärbiologi och har lett rekryteringen av de nya tjänsterna, och han är påtagligt nöjd med utfallet.
– Det här betyder enormt mycket för kemiforskningen i Umeå. Vi har haft över 100 kvalificerade sökande från en rad olika länder, bland annat från Finland, Tyskland, Österrike, Storbritannien och USA, det har bara varit möjligt tack vare de attraktiva villkor som vi har kunnat erbjuda bland annat tack vare Wallenbergstiftelsen.
"Umeå universitet, institutionen för molekylärbiologi beviljades 2007 ett anslag om 13,5 mkr för utveckling av Kemiskt Biologiskt Centrum."
I den internationella konkurrensen om toppforskare är det nödvändigt för universiteten att kunna visa upp en intressant forskningsmiljö. Nu får de nya professorerna generösa ”startpaket” tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Umeå universitet. Pengarna gör det möjligt att köpa in högkvalitativ utrustning och att anställa doktorander och postdoktorer.
Ofta beskrivs kemiområdet som ett krisområde. Färre studenter söker till grundutbildningen och många äldre forskare är på väg att gå i pension. Så har det också sett ut i Umeå, och därför är den nya satsningen extra betydelsefull, poängterar Hans Wolf- Watz.
– Vi befinner oss i ett generationsskifte med en stor andel professorer på väg till pensionering. Nu har vi på förhållandevis kort tid kunnat rekrytera en rad nya forskare som säkrar kontinuiteten och dessutom tillsammans skapar en kritisk massa och en sorts lagkänsla redan från början.
Det är tre områden som ligger i fokus för de nya professurerna: biomolekylär kemi, molekylär miljökemi och teknisk kemi. Inte minst det senare området har fått stor uppmärksamhet. Det handlar om att ta fram ny teknik för ett hållbart samhälle i tätt samarbete med den kemiska industrin i Örnsköldsvik.
Där finns ett av landets starkaste kemitekniska centra med en gemensam faktor – skogsråvaran.
I den internationella konkurrensen om toppforskare är det nödvändigt för universiteten att kunna visa upp en intressant forskningsmiljö.
En av de nya professorerna är Jyri-Pekka Mikkola från Åbo Akademi i Finland. Han har just flyttat in på sitt tjänsterum, och fortfarande står några flyttlådor ouppackade. Hans forskning är inriktad på joniska vätskor, som kan användas vid olika industriella processer. De kan lösa upp material som annars är olösliga och kan användas vid separering av malm, läkemedelstillverkning, värmeöverföring, infångning av koldioxid och en rad andra områden. Visionen är att grön kemi ska få större plats och att vi kan komma bort från oljeberoendet. Om 20 år kanske Norrlands massafabriker kan fungera som bioraffinaderier och därmed blir skogsråvaran framtidens olja, förklarar Jyri-Pekka Mikkola.
– På sikt kan mycket mer av det vi använder i vardagen komma från skogsråvara, till exempel bränsle, förpackningar, kemikalier och el, säger han.
Nu byggs ett nytt laboratorium upp på Domsjöområdet och där kommer Jyri-Pekka Mikkola att tillbringa en stor del av sin tid. Men samtidigt utvecklas också KBC, Kemiskt Biologiskt Centrum, på campusområdet i Umeå. Det skapades redan för drygt tio år sedan genom att man byggde samman de tidigare separata kemi- och biologihusen. I byggnaden sitter dessutom forskare på Umeå Plant Science Center och Sveriges lantbruksuniversitet. Tidigare har man inte fullt ut utnyttjat potentialen, men nu blir det en viktig prioritet att åstadkomma gränsöverskridande forskning.
– Vi hoppas att den här forskningsmiljön ska bli en av Europas ledande inom livsvetenskaperna, säger Hans Wolf-Watz.
Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström
