Thoas Fioretos är överläkare och professor i klinisk genetik och Wallenberg Clinical Scholar vid Lunds universitet. Han forskar på akuta leukemier, blodcancer, som kan kopplas till ett stort antal förändringar i cellernas arvsmassa.

– Om vi förstår vilka förändringar som är viktiga och varför så kan det leda till både bättre diagnostik och nya behandlingar.

Thoas Fioretos grupp fokuserar på genetiska variationer som leder till förändringar på cellytan. Där finns proteiner som fungerar som receptorer för olika ämnen och kan skilja sig mellan sjuka och friska celler. I experimentella modeller undersöker forskarna om en viss receptor är viktig för cancercellens överlevnad och om den i så fall kan blockeras, oftast med en konstgjord antikropp som sedan kan bli en ny behandling.

Dagens behandling effektiv men tung

En del av resultaten används direkt i sjukvården i form av mer exakt diagnostik. Bland annat har gruppen funnit en genetisk förändring som förklarar mellan fem och åtta procent av alla fall av barnleukemi och som används för att ställa diagnos. Men än så länge finns ingen riktad behandling för just de barnen. Forskarna har tagit fram genetiskt modifierade möss med genvarianten för att kunna undersöka den, och jämföra effekten av redan existerande läkemedel.

– I dag botas 95 procent av alla barn som får leukemi, och det är fantastiskt. Men de får oerhört tung behandling som kan ge biverkningar både på kort och lång sikt. Det är superspännande med grundläggande forskning, men jag vill också att det vi hittar ska göra skillnad, säger Thoas Fioretos.

Nya tekniker spelar stor roll för cancerforskningen. Sekvenseringsmaskiner som kartlägger DNA-sekvenser och detekterar förändringar har på bara några år blivit snabbare, och undersökningarna billigare och mer exakta. Ett annat tekniksprång är encellsanalys som gör det möjligt att studera genetiken i tusentals enskilda celler.

– Att sovra och lägga pussel av de stora datamängder vi får är ett detektivarbete. Det nya forskningsanslaget gör det möjligt för mig att ha två matematiker i gruppen för att kunna göra datamodelleringar.

Jag tror att detta är morgondagens diagnostik: genetiska mönster som talar om hur en patient bäst ska behandlas.

Cancerstamceller gömmer sig

Ett viktigt mål är cancerstamcellerna, ”moderceller” som skapar de andra cancercellerna. De utgör en ytterst liten andel av den totala mängden, men med encellsanalys och flödescytometri går det att studera dem. Om forskarna hittar unika strukturer på stamcellernas yta kan det gå att utveckla antikroppar som slår ut dem, och därmed hela cancersjukdomen.

Thoas Fioretos grupp har hittat två sådana ytmolekyler hos leukemipatienter. Den ena finns normalt bara på immunceller. När forskarna i laboratoriet tog bort molekylen, började immunförsvarets T-celler angripa cancerstamcellerna. Forskargruppen har också hittat samma molekyl på cellytan i cancertumörer, som inte har med blodsystemet att göra.

– Vår hypotes är att det här är ett sätt för leukemistamcellen att förklä sig och lura immunförsvaret, och att det är en ganska fundamental mekanism. Lär vi oss mer om den kan det kanske vara till hjälp även vid andra cancerformer.

Värdefullt att kombinera vård och forskning

Som professor och överläkare ägnar Thoas Fioretos omkring 70 procent av sin tid åt forskning, resten åt kliniskt arbete. Han ansvarar för den sekvenseringsbaserade diagnostiken vid leukemier, deltar i multidisciplinära konferenser, rapporterar analysresultat till cancerläkare och ger genetisk vägledning till patienter.

– Det händer att det blir forskning av sådant jag ser när jag skickar ut analyssvar, och att jag i sjukvårdsmiljön ser detaljer som jag inte hade märkt om jag inte hade forskat. Det är värdefullt. Men i dag ser jag allt färre läkare som har tid och ges möjlighet att forska, och allt färre forskare inom sjukvården. Det oroar mig. Dagens forskning är morgondagens sjukvård, men från att ha varit ett av de ledande länderna inom klinisk forskning ser jag att Sverige börjar halka efter.

Snart inleds en patientstudie i USA byggd på resultat från Thoas Fioretos grupp. Det handlar om en ytmolekyl som gruppen identifierat och tagit fram en antikropp mot. För att vidareutveckla den startades ett företag i Lund. Nu ska en klinisk studie med leukemipatienter genomföras vid MD Anderson Cancer Center i Texas, ett av USA:s högst rankade cancersjukhus. Patientprover kommer att analyseras av Thoas Fioretos och hans kollegor i Lund.

– Att vår upptäckt leder till en studie vid ett av de förnämsta cancersjukhusen i världen och att vi är med och undersöker effekterna på de sjuka cellerna – det är som att cirkeln sluts. Det känns väldigt spännande.

Inom ett par år hoppas han kunna gå vidare och angripa fler former av leukemi, och räknar med att arbetet då kommer att gå ännu snabbare tack vare ny teknik och kunskap.

– Jag har verkligen aldrig en tråkig dag på jobbet. Dessutom är det väldigt tillfredsställande att det vi gör kan leda till bättre behandlingar. Jag behöver aldrig fråga mig om det jag håller på med är viktigt.

Text Lisa Kirsebom
Bild Åsa Wallin