Parkinsons sjukdom beror på att de celler i hjärnan som tillverkar signalämnet dopamin dör. Nu kan svenska forskare styra omogna stamceller till att bilda dopaminceller. Förhoppningen är att kunna få fram tillräckligt med celler för att i framtiden behandla Parkinsons sjukdom.
Projektanslag 2007
Generation of dopamine neurons from embryonic and neural stem cells for transplantation in Parkinson´s disease
Lärosäten:
Lunds universitet och Karolinska institutet
Beviljat anslag:
20 miljoner kronor
– Vi hittade startknappen för hur de dopaminproducerande nervcellerna bildas i hjärnan, säger Thomas Perlmann, professor i molekylär utvecklingsbiologi.
Varje år insjuknar mellan 1 500 och 2 000 svenskar i Parkinsons sjukdom. Sjukdomen kan komma smygande. Det blir svårare att skriva, knäppa knappar eller knyta skosnören. Successivt blir skakningarna i armar och ben värre, musklerna stelnar och det blir allt besvärligare att röra sig.
Orsaken är brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan. De nervceller som tillverkar dopamin dör undan för undan. Varför det sker är fortfarande en gåta. Symptomen kan lindras med läkemedlet L-dopa, men det stoppar inte fler nervceller i hjärnan från att dö.
Jakten på bättre behandling och bot fortsätter.
En mycket viktig upptäckt som visar hur dopaminproducerande nervceller bildas gjordes nyligen vid Karolinska Institutet i Solna. Thomas Perlmann och Johan Ericson rapporterade i tidskriften Cell i januari 2006 att de hittat de två gener som styr utvecklingen av dopaminproducerande celler.
"Att transplantera dopaminceller kommer aldrig att ge bot, konstaterar Thomas Perlmann. Drömmen är ett piller som får de här degenerativa processerna att upphöra eller åtminstone bromsas in. Vi hoppas att vår forskning ska hjälpa till där också."
Den upptäckten kan innebära genombrottet för en helt ny behandling av Parkinsons sjukdom i framtiden. Sverige har traditionellt legat vid forskningsfronten. År 2000 fick Arvid Carlsson nobelpriset i medicin för sin gamla upptäckt av dopamin. Ungefär vid samma tid utförde Anders Björklund, professor vid Wallenberg Neurocentrum i Lund, en banbrytande transplantation av nervceller från foster till Parkinson-patienter. Cellerna hämtades från de delar i hjärnan där dopamincellerna finns, och tanken var att ersätta de skadade nervcellerna med friska celler.
Behandlingen blev en enorm framgång som uppmärksammades världen över. Några patienter blev praktiskt taget helt återställda. Men just dessa patienter var inte representativa för sjukdomen, utan hade förgiftats av syntetiskt heroin. När fostercellstransplantationen prövades på några enstaka ”vanliga” patienter var inte resultaten lika tydliga.
– Hittills har cirka 200 personer behandlats med blandade resultat. Det står helt klart att det finns en terapeutisk nytta, men vi har inga entydiga svar, säger Thomas Perlmann. Och den stora stötestenen är att det skulle gå åt många fosterceller, som inte finns tillgängliga och som medför etiska problem.
Sökarljuset mot stamceller
Thomas Perlmann, Johan Ericson och deras medarbetare vid Karolinska Institutet har nu börjat samarbeta med Anders Björklunds forskargrupp i Lund. Efter upptäckten av generna riktar de gemensamt sökarljuset mot stamceller.
– För några år sen var stamcellsforskningen kanske lite väl het i medierna. Sen blev det slut på de största rubrikerna, men forskningen har tickat på i det tysta, säger Thomas Perlmann. Vi har lärt oss mycket mer: hur man odlar stamceller, hur man framställer specialiserade celler och vilka sorters stamceller som har stor potential. Syftet är nu att förmå stamceller att bli specifika nervceller av den sort som bildar dopamin. Det finns över tusen olika sorters nervceller i hjärnan, och de ser dramatiskt olika ut. Exempelvis skickar vissa celler ut nästan meterlånga utskott i ryggmärgen, medan andra nervceller har korta utskott.
– Det är inte lätt att få fram rätt slags nervceller, men vi har jobbat hårt de senaste två åren. Nu kan vi bildligt talat göra hinkvis av dopaminceller i labbet, och det är en exklusiv grupp nervceller, så det är rätt fantastiskt, säger Thomas Perlmann och ler.
Hittills har forskarna framställt dopaminnervceller av stamceller från möss, som sedan har transplanterats till råttor. Och de senaste rönen visar att även mänskliga stamceller kan bli dopaminproducerande celler, och även de kan i nästa steg transplanteras till råttor.
Samarbetet är en förutsättning för den framgångsrika forskningen, säger Johan Ericson, som är professor i utvecklingsbiologi.
– Det är en unik situation att det finns tre forskare i Sverige som kan samarbeta på det här området, annars skulle vi behöva gå utomlands för att hitta samarbetspartners. Och tack vare det generösa anslag som vi har fått från Stiftelsen kan vi fortsätta med forskningen här i Sverige. Men fortfarande saknas ett svar på varför hjärnskadan uppstår – det svar som i framtiden kanske till och med kan leda fram till ett botemedel.
Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström
