Tore Ellingsen
Professor i nationalekonomi
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Handelshögskolan i Stockholm
Forskningsområde:
Institutionell ekonomi, organisatorisk ekonomi, beteendeekonomi
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Handelshögskolan i Stockholm
Forskningsområde:
Institutionell ekonomi, organisatorisk ekonomi, beteendeekonomi
Kanske tänker man sig att forskare i ekonomi framför allt ägnar sig åt att studera den ekonomiska politiken, arbetsmarknaden eller finanssektorn. Men det finns också forskning i gränslandet mellan filosofi, psykologi och ekonomi. Tore Ellingsen är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och har ett särskilt intresse för moralfrågor.
Intresset väcktes redan under hans grundutbildning då han upptäckte en brist på den sortens diskussioner inom ekonomistudierna. En källa till inspiration var ”Ethics and Economics” av Amartya Sen, sedermera Nobelpristagare.
Med tiden kom Ellingsen att fördjupa sig inom detta område. Det var när han undervisade i ekonomisk organisationsteori som han fick belägg för att traditionell ekonomi inte räcker till för att förklara hur människor fattar ekonomiska beslut. Av hävd utgår man från att människor är rationella, själviska och materialistiska. Men i verkligheten beter sig människor ofta annorlunda.
– Mina studenter ifrågasatte etablerade teorier, till exempel om hur människor agerar vid förhandlingar, och det var en värdefull ögonöppnare.
Inspiration till forskningen får jag från klassiska tänkare inom moralfilosofi, som Cicero och David Hume. Där finns fortfarande mycket som är teoretiskt betydelsefullt och som man kan lära sig av.
När Ellingsen inte kunde ge tillfredsställande svar på studenternas frågor insåg han att det behövdes ny forskning. Man måste kombinera teori med praktiska experiment för att fördjupa förståelsen av hur ekonomiska och sociala faktorer samverkar. Detta banade väg för några vetenskapliga studier i gränslandet mellan kontraktsteori och beteendeekonomi.
– Till en början fokuserade jag på individens psykologi, men mer och mer blev jag övertygad om att det inte ger hela förståelsen. De mest intressanta frågorna handlar om grupper och hur individerna relaterar till hela samhällskulturen.
I sitt senaste projekt vill Tore Ellingsen fokusera på pliktkänsla och dess roll i samhället. Som en bakgrund finns nya och intressanta forskningsresultat. I en studie publicerad i tidskriften Science 2019 undersökte forskare i USA och Schweiz hur människor i olika länder reagerar när de hittar en plånbok med pengar. Resultaten visar på enorma skillnader mellan länder.
– I till exempel Sverige återlämnades 80 procent av plånböckerna, medan i Kina var det endast 20 procent. Och det verkar som att de här skillnaderna har att göra med moral och kultur som på olika sätt påverkar människors beteende.
Undersökningen visar också att plånböcker som innehöll mer pengar oftare återlämnades, i motsats till vad man skulle tro.
– Det tyder på att människor kan känna en starkare plikt att agera rättvist när insatserna är högre.
Det är svårt att ge en entydig förklaring till resultaten, men sannolikt finns en form av universalism och tolerans i de länder och kulturer där människor är ärligare, säger Ellingsen.
– Det kan ha att göra med politisk stabilitet och religiös bakgrund, men också om vad barnen lär sig i skolan – om man får lära sig att respektera och tolerera andra människor till exempel.
Fler ledtrådar kan komma fram genom det aktuella projektet. Genom att använda svenska registerdata hoppas Tore Ellingsen kunna identifiera hur plikttrogenhet påverkar individers arbetsliv.
– Eftersom vi har fantastiska data i Sverige så betyder det att jag kan samla in information om hur plikttrogna olika människor är. Självklart ser jag inte namnen och vet inte identiteten, men det går att koppla samman olika beteenden hos en individ, till exempel om en person har röstat eller inte.
När det finns ett mått på hur plikttrogna människor är så kan man också studera kopplingen till allt från yrkesval till lönenivåer och arbetsmoral.
– Det är intressant att se om de individer som är mer plikttrogna också har självständigare arbeten eller jobb med högre löner.
Under covidpandemin blev hemarbete vanligt. Sedan dess pågår en diskussion i arbetslivet om hur arbetsgivare ska förhålla sig till hemarbete. Kanske kan arbete på distans fungera bättre i samhällen där pålitligheten är hög, som i Sverige, funderar Tore Ellingsen.
– Det är en aktuell fråga som går att belysa utifrån den här forskningen.
Tore Ellingsen vill även väva in insikter från andra ämnen. Ett konkret exempel är ett samarbete med jurister som syftar till att utveckla bättre kontraktsskrivande.
– Tänk dig ett komplicerat byggprojekt och att man försöker skriva in en sorts lojalitet till själva projektet i kontraktet i stället för att beskriva hur alla tvister ska lösas. Man lägger mer kraft på att formulera gemensamma värderingar och ett gemensamt mål.
I framtiden hoppas Ellingsen att forskningen ska kunna bli till nytta för beslutsfattare, företag och samhället i stort.
– Ytterst handlar det om att förstå moralens roll i att skapa ett välfungerande samhälle. Och genom att tydliggöra moralens roll i ekonomiska processer så kan forskningen bidra till att vi får en samhällsvinst om människor inom politik och näringsliv blir bättre på att se och förstå de här mekanismerna.
Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström