Fettlever, inlagring av fett i levern som kan leda till skrumplever och cancer, kan drabba den som dricker mycket alkohol. Men det är också en vanlig följd av övervikt och fetma. Den fetmaepidemi vi ser i dag har gjort fettlever till en av västvärldens vanligaste leversjukdomar. Omkring en tredjedel av alla vuxna är drabbade och någon medicinsk behandling finns inte ännu. Vid allvarlig sjukdom är den enda möjliga åtgärden en levertransplantation.

– Att förändra sin livsstil är också effektivt, men forskning visar att den lösningen sällan är hållbar. Patienterna gör de förändringar som krävs men går sedan tillbaka till det gamla sättet att leva. Det är precis samma problem som med fetma. I själva verket är det ju en fas av fetma, säger Stefano Romeo.

Han är läkare och professor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid Göteborgs universitet. Ungefär en tredjedel av sin arbetstid tillbringar han på Sahlgrenska universitetssjukhuset där han behandlar patienter med för höga kolesterolnivåer. Resten av tiden forskar han vid Wallenberglaboratoriet på Sahlgrenska kring genetiken bakom fettlever. Målet är att lägga en grund för nya mediciner.

– Genom att studera generna hos individer som inte utvecklar fettlever trots att de har hög risk för det, kan vi hitta genvarianter som skyddar mot sjukdomen. Utifrån det kan vi dra slutsatser om vilka mekanismer som styr fettlevern och försöka hitta sätt att påverka dem, säger Stefano Romeo.

Med hjälp av stora mängder genetiska data från friska och sjuka människor letar hans forskarlag upp genvarianter som verkar betydelsefulla, antingen för att de leder till sjukdom eller för att de skyddar mot sjukdom. De generna kan sedan föras in i celler i laboratoriet, så att det blir möjligt att studera deras aktivitet i cellen och testa om den kan påverkas med läkemedel.

Alla gener i en cell kodar för proteiner som cellen producerar. När man vet vilka proteiner som verkar vara kopplade till en sjukdom och vilka som bromsar sjukdomen, kan man söka sätt att bromsa eller stärka produktionen av just de proteinerna.

– Vi har hittat ett protein som i en viss form leder till sjukdom genom att påverka flera celltyper i levern. Vi har testat att genetiskt modifiera möss med fettlever så att de producerade mindre av det proteinet, och det hade tydlig effekt på sjukdomen, säger Stefano Romeo.

Förbättring av diabetes en bonuseffekt

Inom cancervården finns redan behandlingar som bygger på att man hämmar produktionen av proteiner som har förändrats på olika sätt som man vet driver sjukdomen. Den typen av läkemedel hoppas Stefano Romeo kunna utveckla även för fettlever.

– Nu för tiden finns bra gentekniska verktyg för att blockera eller minska syntesen av specifika proteiner i cellen. Dessutom pågår fortfarande analys av stora databaser med genetisk information, både hos oss och andra forskargrupper, och det kommer att leda till att vi upptäcker ännu fler möjliga mål för läkemedel.

Det är troligt att ett sådant läkemedel också skulle påverka blodsockeromsättningen i kroppen och därmed ha effekter på typ 2-diabetes. Men även om Stefano Romeo har kommit en bra bit på väg återstår många utmaningar. Han betonar hur viktigt det är att arbeta tillsammans med andra forskare och ha en öppen diskussion kring de data man finner. Data måste alltid tolkas, och det gäller att hitta den bästa och mest rättvisande tolkningen.

– Den allra största utmaningen tror jag faktiskt är att fokusera på målet. Man får inte förälska sig i sin hypotes, utan måste låta data tala för sig själva. Hittills talar de lyckligtvis för att hypotesen stämmer.

Att forska är att vara läkare på högre nivå

Redan som barn ville Stefano Romeo bli läkare. Efter avslutad läkarutbildning i Rom flyttade han till Dallas, Texas, för några års forskarutbildning. Det var där han bestämde sig för att han ville fortsätta med forskning på lång sikt. Han fascinerades av den passion han såg hos sina handledare och kände att den spred sig till honom själv.

– Att forska är som att komma till ställen där ingen annan har varit. Eller att sitta med några ledtrådar och studera dem för att finna mördaren. Det är spännande, och jätteroligt! Forskningen är det roligaste i mitt liv.

”Att bli utsedd till Wallenberg Academy Fellow var oväntat och fantastiskt. Det bästa med utmärkelsen är att jag får kontakt med toppforskare från andra fält som jag aldrig hade träffat annars. Vi har olika intressen, men samma passion för det vi gör.”

Men Stefano Romeo tycker också om att arbeta kliniskt. I grunden upplever han att han är läkare även när han forskar.

– Om du faktiskt lyckas uppfinna ett läkemedel så betyder det ju att du får behandla mycket fler människor än du hinner göra som läkare. Att forska är som att vara läkare på den allra högsta nivån – så jag gör fortfarande det jobb jag ville göra från början.

Text Lisa Kirsebom
Bild Magnus Bergström