Efter nio år i USA och sju år i Storbritannien tyckte Petter Woll att det var dags att återvända till Skandinavien. Han är uppvuxen i norska Verdal och även om naturen i Stockholm inte bjuder på några fjälltoppar så känns det ändå som hemma, säger han. Nu bygger han upp sin forskargrupp vid Centrum för hematologi och regenerativ medicin, HERM, vid Karolinska Institutet i Huddinge.

– Vi är intresserade av att förstå de tidigaste utvecklingsstadierna av cancerstamceller i blodcancersjukdomen myelodysplastiskt syndrom, MDS. Den är mest frekvent i åldersgruppen över 60 år, och utvecklas ofta till aggressivare former av leukemi.

Idag finns ingen botande behandling för dem som diagnosticeras med MDS. De läkemedel som sätts in kan endast öka livskvaliteten och fördröja sjukdomsförloppet, berättar Petter Woll.

– Patienterna är ofta äldre och sköra. Det gör att de inte tål de tuffare behandlingarna med kemoterapi som används på yngre personer. Vi hoppas att vår forskning på sikt ska leda till en mer målinriktad och effektiv terapi som kan stoppa de stamceller som driver sjukdomen, och på så sätt öka chanserna att bota den.

Fastnade för stamcellsbiologi

Petter Wolls väg in i forskningen började med en utbildning till biomedicinsk ingenjör.

– Redan då tyckte jag att hematologi, vetenskapen om blodet, var mycket spännande.

Han ville fördjupa sig och sökte till ett utbytesprogram vid University of Minnesota i USA för att ta en masterexamen i medicinsk teknik. Efter det arbetade Petter Woll ett år på ett sjukhuslaboratorium i Minneapolis, där han hjälpte till att implementera medicinteknisk forskning i kliniska metoder. Forskardrömmen växte sig samtidigt stark och han bestämde sig för att doktorera inom hematologi och stamcellsbiologi.

– Då hade man börjat forska på humana embryonala stamceller, och visste att dessa celler kunde användas för att se på de tidigaste stadierna av blodutveckling. Det blev det område jag ägnade mig åt. Jag satte upp experimentella modeller för att se vad som reglerar tillväxten av blodceller.

När doktorsexamen var klar började Petter Woll arbeta hos Oxford-professorn Sten Eirik Jacobsen, ett välkänt namn inom området blodcellsnybildning, så kallad hematopoes, och MDS.

– Jag ville försöka identifiera cancerstamceller, förstå deras ursprung och vilken klinisk relevans de har för patienter med MDS. Under min tid i Oxford lyckades vi identifiera en specifik blodbildande stamcell som MDS kommer ifrån och som också är viktig för att upprätthålla sjukdomen.

Mutation orsakar cellfel

– När det uppstår ett fel i den blodbildande stamcellen kan den ta över benmärgen, som sedan blir dysfunktionell, förklarar Petter Woll.

Varför det blir så här studerar hans forskargrupp nu med stöd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

– Vi undersöker vad som sker i tillväxtfasen, och vad som gör att de här cellerna kan puffa bort de normala cellerna i blodet. Målet är att kunna upptäcka utvecklingen av dessa celler på ett ännu tidigare stadium och så småningom ta fram botande behandlingar.

Han gör liknelsen mellan MDS och en sten som börjar rulla ned för en backe.

– När den väl börjat rulla så accelererar den snabbt och blir svår att stoppa. Vi vill kunna stoppa ”stenen” innan den har börjat rulla.

Det verkar vara så att de sjuka cellerna har förändringar i gener som styr en grundläggande process som kallas mRNA-splicing. I denna process används normalt budbärar-RNA för att skapa funktionella proteiner i cellen med hjälp av kopior av DNA.

– Man har sett att många patienter med MDS har genetiska förändringar, mutationer, i mRNA-splicingen. Det indikerar att det här är en väldigt viktig process. Vi tar steget vidare och vill se hur dessa mutationer förändrar cellen. Vi kommer först studera hur mutationerna påverkar utvecklingen av cancer i möss och sedan i benmärg från patienter.

”Anslaget är unikt på det sättet att det ger ett så långsiktigt stöd. Det känns väldigt bra att vi får möjlighet att fokusera på de här svåra frågorna. I den här typen av forskning tar det ofta lång tid att utveckla problemställningen och hur vi adresserar den, och även att förstå hur vi ska tolka den data vi får fram.”

Tillgång till bra patientmaterial

I labbet i slutet av korridoren finns ett instrument för flödescytometri som Petter Wolls forskargrupp använder sig mycket av.

– Det är en avancerad teknik som kan analysera extremt sällsynta cellpopulationer i både mus och human vävnad. I arbetet med musmodellerna har jag nära samarbete med mina tidigare kollegor i Oxford.

Att Petter Woll bygger upp sin forskargrupp vid just HERM är ingen tillfällighet. En av nyckelpersonerna i centret är Sten Eirik Jacobsen. Här finns även professor Eva Hellström-Lindberg som bedriver klinisk forskning om MDS och som har satt ihop en av de bästa biobankerna i världen för denna patientgrupp. Med tanke på kompetensen och tillgången till patientmaterial kunde han inte vara på en bättre plats, konstaterar Petter Woll.

– Den största utmaningen i forskningen är att visa att vi har de rätta frågeställningarna och att vi gör de rätta experimenten och tolkningarna av resultaten.

Text Susanne Rosén
Bild Magnus Bergström