Martin Dribe
Professor i ekonomisk historia
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Lunds universitet
Forskningsområde:
Den långsiktiga utvecklingen av demografiska ojämlikheter och vilka faktorer som bidrar till ojämlikhet i människors liv. Från ekonomi till familj, barn, hälsa, livslängd och grannskap.
Professor i ekonomisk historia
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Lunds universitet
Forskningsområde:
Den långsiktiga utvecklingen av demografiska ojämlikheter och vilka faktorer som bidrar till ojämlikhet i människors liv. Från ekonomi till familj, barn, hälsa, livslängd och grannskap.
Ojämlika liv – från det förindustriella samhället till välfärdsstaten
Som Wallenberg Scholar vill Martin Dribe undersöka den långsiktiga utvecklingen av demografiska ojämlikheter i människors liv. Han studerar inte bara ekonomiska faktorer utan även betydelsen av familj, barn, hälsa, livslängd och grannskap.
Under de senaste 200 åren har det skett revolutionerande förändringar i människors livsvillkor över hela den industrialiserade världen. Den materiella levnadsstandarden har mångdubblats och den genomsnittliga livslängden har fördubblats medan antalet barn per kvinna har mer än halverats. Effekterna av förändringarna har dock inte varit lika för alla människor i samhället utan har inneburit stora ojämlikheter.
– Vi studerar frågor med stor relevans för samhällsutmaningar som såväl Sverige som hela västvärlden står inför. Den ekonomiska ojämlikheten har ökat under senare decennier och det gäller också ojämlikheten i hälsa och livslängd. Vi behöver få bättre kunskap om de historiska förändringarna som skapat dessa ojämlikheter för att möta dagens utmaningar, säger Martin Dribe.
Han och hans forskarkollego analyserar långsiktiga förändringar i den demografiska ojämlikheten och kopplar dessa till den omfattande samhällsomvandling som skett sedan början av 1800-talet. De följer människor under hela deras liv och kan matcha händelser och utfall under livets olika skeden.
Databaser över hela Sveriges befolkning
Forskningen omfattar omvandlingen från det förindustriella samhället vid början av 1800-talet till den utvecklade välfärdsstaten under 2000-talets inledning. Den baseras omfattande empiriska studier av individers livsförlopp. Till sin hjälp har forskarna en relativt ny nationell forskningsinfrastruktur – SwedPop – som består av ett antal historiska befolkningsdatabaser omfattande hela den svenska befolkningen. Ett mycket stort antal individer kan följas under hela livet och från en generation till en annan.
En annan samhällsutmaning gäller att vi blir allt äldre, samtidigt som färre föds. I hög utsträckning är den låga fruktsamheten kopplad till förändringar som rör familjen, arbetslivet och välfärdsstaten och där det finns stora skillnader mellan socioekonomiska grupper. Martin Dribes förhoppning är att hans och forskarmiljöns resultat kan bidra till en bättre förståelse av dessa processer och hur befolkningsutvecklingen kan närma sig en långsiktigt hållbar nivå.