Om att utveckla bättre modeller för hur smittor sprids  

Frank Ball är för närvarande professor vid University of Nottingham, Storbritannien. Han kommer, tack vare anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, vara gästprofessor vid Matematiska institutionen, Stockholms universitet.  

Modeller för spridning av sjukdomar har funnits i flera århundraden, men den matematiska analysen av just smittospridningen stöter på flera problem som inte är aktuella när det gäller andra sjukdomar. Dels handlar det om relationer mellan dem som blir sjuka – om jag blir smittad eller inte beror på om mina närmaste smittas eller inte. Sådant gäller inte till exempel cancer. Dels observeras mycket sällan de för den matematiska modellen så viktiga händelserna – tidpunkten när personerna blir smittade, och när de börjar och slutar smitta andra.  

För att få fram mer realistiska resultat måste befolkningen i modellerna kunna varieras på olika sätt med tiden. Populationen ska kunna växa och delas i mindre grupper, vissa får dö och andra födas. Även ändrade beteenden ska få plats i modellerna, som att en del personer skaffar nya kontakter medan andra bekantskaper upphör. Människor kan också ändra sitt sociala beteende när de upptäcker smittade personer i sin närhet. Matematiskt är en sådan utvidgning av modellerna mycket utmanande, och sträcker sig långt utanför den befintliga teorin. Frank Ball är världsledande expert på statistiska modeller för spridning av smittsamma sjukdomar och samarbetar sedan tidigare med professor Tom Britton och forskargruppen vid Stockholms universitet. 

De förväntade resultaten blir inte bara av värde för forskningen. Förhoppningen är att de även kommer att öka förståelsen för hur smittor sprids och därmed lämna bidrag till folkhälsopolitiken. Syftet är att i framtiden kunna bedöma hur samhället kan undvika stora epidemiutbrott genom att till exempel förändra beteenden hos de smittade, eller att kunna beräkna hur många smittade som krävs för att en sjukdom ska få fäste i en isolerad folkgrupp.