Lisa Hultman är freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet och driver ett brett forskningsprojekt om skyddet av civila i krig och konflikter. När en väpnad konflikt bryter ut riskerar civilbefolkningen att drabbas på flera sätt, allt från ekonomiskt kaos till att utsättas för sexuella övergrepp, tortyr och dödligt våld.

Som doktorand studerade Lisa Hultman våld i inbördeskrig med hjälp av data och genom fältstudier i Moçambique. Intrycken därifrån födde ett behov av att ta reda på vilka åtgärder som kan göra störst nytta för att skydda civilbefolkningen.

Ofta är det känslosamt att ta del av rapporterna om de grymheter som krigen orsakar.

– När man läser om konflikter får man en mörk bild av världen och det är naturligtvis svårt att ta in händelser där hundratals personer mördas. Men med hjälp av forskningen försöker jag ändå hitta en positiv vinkel.

Trots den dystra bilden finns ljuspunkter. På senare år har synen på individens människovärde förändrats och numera ställs krav på att det internationella samfundet reagerar med skärpa på folkmord och krigsförbrytelser.

– Men det behövs mer forskning som går på djupet om vilka interventioner som är effektivast i olika sammanhang.

Större militär närvaro minskar våldet

Lisa Hultman ägnar en stor del av sin egen tid åt att studera effekten av fredsbevarande operationer, främst FN-ledda, men även de som leds av regionala organisationer. Fram till 1999 hade FN bara mandat att skydda de egna fredsbevarande trupperna, men därefter utvidgades det till att också gälla civilbefolkningen.

En viktig slutsats så här långt är att en större militär och polisiär närvaro leder till lägre nivåer av våld.

– Vi ser att ju fler FN-soldater som finns på plats, desto färre människor dör i strid. Genom att finnas på plats kan FN bromsa konflikten och förändra de stridande parternas beteende. Vi finner också att polisen är särskilt lämpad för att skydda civila från direkt våld från väpnade aktörer och de är också generellt bättre på att hantera sexuellt våld.

Det undersökta materialet består bland annat av data från alla inbördeskrig och interna väpnade konflikter med minst 25 döda inom ett år och som ägt rum inom tidsramen 1992–2014.

Det statistiska materialet är en grundbult för att bygga upp den teoretiska förståelsen. Som ett komplement görs fallstudier. Ett exempel är Demokratiska republiken Kongo, som ofta nämns när man talar om internationella misslyckanden. Runt millennieskiftet utspelades där ett av de blodigaste krigen i världen sedan andra världskriget. Samtidigt har även andra interna konflikter i landet krävt många civila dödsoffer.

– Vi vill inte ha förutsägbara resultat utan gärna hitta exempel där vi kan ställa mer kritiska frågor. Det är nödvändigt om vi ska få en bättre förståelse för var fredsbevarande operationer har sina utmaningar och begränsningar.

Inom projektet studeras också andra typer av interventioner. Ekonomiska sanktioner kan användas som en tvingande åtgärd för att sätta press på parterna, men forskningen visar att de är ett trubbigt verktyg och följden kan bli att våldet eskalerar.

– Däremot finns en koppling mellan vapenembargon och mindre våld och därför är det intressant att forska mer om hur sanktioner påverkar dynamiken i en konflikt.

Lisa Hultman är också intresserad av diplomatins betydelse. Andra studier har visat att medling generellt riskerar att trigga våldet mot civila. Förklaringen är att olika grupperingar utnyttjar tillfället för att visa styrka och positionera sig inför en stundande fredsprocess.

– Men nu vill vi se om det går att nyansera bilden av diplomatin. Bland annat ser vi att vissa typer av grupper är mer mottagliga för medling. Det verkar vara lättare att övertyga rebellgrupper med stark befälsstruktur om att de har mer att vinna på att minska våld mot civila – samtidigt kan den internationella närvaron stå som en garant för en politisk process med långsiktiga lösningar.

”Anslaget Wallenberg Academy Fellow har varit jätteviktigt för att kunna bygga upp en forskningsmiljö som är attraktiv för andra forskare att komma till. Det är också ovanligt med ett så långsiktigt stöd och det innebär att vi kan planera framåt och i större skala än annars.”

Granskar FN som organisation

De närmaste åren ska Lisa Hultman studera mer av spelet bakom kulisserna och granska FN som organisation. Varför hamnar vissa konflikter på agendan, men andra inte, och hur mycket styrs av behov eller av politiska och strategiska hänsyn.

– Det leder också in på vilka intressen medlemsstaterna har och vad man politiskt kan få stöd för.

Ibland beskrivs FN som en tandlös och byråkratisk koloss. Men forskningen har fått Lisa Hultman att omvärdera sin syn på FN.

– Jag är faktiskt positivt överraskad över vad FN åstadkommer. Visst finns många brister och arbetet utförs långtifrån perfekt, men ändå lyckas man minska våldet genom sin närvaro.

I media syns främst misslyckandena och framgångarna får inte samma uppmärksamhet. Men att rusta ned FN, som vissa länder vill, vore fel väg att gå, tycker hon.

–  FN spelar en viktig roll för att rädda liv och det finns en potential i att utveckla och förbättra det arbetet. Men det skulle aldrig gå att bygga en organisation som FN idag om vi måste börja om från noll.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Lisa Hultman, Qlara Hultman, Kajsa Tidblad-Lundholm, Stijn Swinnen on Unsplash