Ska kartlägga okända arkéer i våra tarmar

De flesta vet att vi har hundratals olika slags bakterier i våra tarmar. Mindre känt är att en mängd arkéer också huserar där. Wallenberg Academy Fellow André Mateus ska utforska hittills okända tarmarkéer, för att bättre förstå hur de fungerar och vilken roll de spelar för vårt välbefinnande. 

Arkéer kallades förut för arkebakterier. Forskare trodde då att det var en undergrupp av bakterier, men när de började studera arkéerna närmare upptäckte de att de inte alls är särskilt lika bakterier. Därför fick arkéer ett helt eget rike, eller domän som det numera kallas inom biologin. 

Arkéer är extremt överlevnadskraftiga och de lever överallt, även i vårt tarmsystem. Forskare har såklart blivit nyfikna på vad de gör i vårt inre, men det har varit svår att ta reda på eftersom många konventionella molekylärbiologiska kartläggningsmetoder inte fungerar på arkéer. 

För att ändå kunna skapa sig en bild av vad arkéerna i våra tarmar gör, kommer dr André Mateus, Umeå universitet, att använda en ny och innovativ metod som kallas systembiologi. Med hjälp av exempelvis läkemedel blockerar han funktionen hos olika proteiner i arkéerna. Sedan undersöker han vilken effekt det får på arkéernas ämnesomsättning. Tillvägagångssättet går att likna vid att man blockerar en gata i en stad för att se vilken effekt det får på trafiken. På vilka gator skapas det köer? Och vilka gator påverkas inte alls? Målet är att få en uppfattning om hur arkéernas molekylära nätverk ser ut och förstå hur de kan påverka vår hälsa. 

Foto Patrik Lundin