Petter Brodin
Professor i pediatrisk immunologi och barnläkare
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Karolinska institutet
Forskningsområde:
Den tidiga utvecklingen av immunsystemet och varför det finns så stora individuella skillnader
Professor i pediatrisk immunologi och barnläkare
Wallenberg Scholar
Lärosäte:
Karolinska institutet
Forskningsområde:
Den tidiga utvecklingen av immunsystemet och varför det finns så stora individuella skillnader
Hoppas kunna förebygga allergi och autoimmun sjukdom
Som Wallenberg Scholar ska Petter Brodin studera blod- och avföringsprov från små barn för att se vilka biologiska mekanismer som är inblandade vid utvecklingen av immunsystemet.
Direkt efter förlossningen koloniseras det nyfödda barnet av miljarder bakterier och andra mikrober. Immunsystemet måste då avgöra vilka av dessa som är ofarliga och vilka som behöver bekämpas.
Denna process tros ha en avgörande betydelse för immunsystemets utveckling och för risken att utveckla sjukdomar som astma, allergi och autoimmun sjukdom senare i livet.
Som Wallenberg Scholar ska Petter Brodin studera hur immunsystemets B- och T-lymfocyter avgör vilka bakterier som ska tolereras och vilka som ska stötas bort. För att göra detta har han och hans forskargrupp startat en unik födelsekohort vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hittills har de samlat in blod- och avföringsprover från 410 barn som de följer till 4 års ålder
– Från proverna kan vi studera tarmens bakteriesammansättning och blodets immunceller och deras aktivitet. Kunskapen om vilka biologiska mekanismer som är inblandade i samspelet mellan bakteriefloran och immunsystemet är fortfarande låg, även om vi har vissa ledtrådar från studier i möss, säger Petter Brodin.
Eftersom det är komplicerat att samla in blodprov från nyfödda barn har forskarna utvecklat särskilda analysmetoder som kan få ut stora mängder information ur bara ett par droppar blod. Denna information kopplas sedan samman med informationen om tarmfloran från avföringsproverna.
Bland annat ska de jämföra barn som fötts vid beräknat datum respektive för tidigt, genom vaginal förlossning eller kejsarsnitt och barn som fått bröstmjölk respektive modersmjölksersättning. Alla dessa är faktorer har visat sig vara kopplade till förekomsten av immunmedierade sjukdomar senare i livet.
Petter Brodin hoppas att resultaten på sikt ska kunna ge barn bästa möjliga start i livet genom en hälsosam bakterieflora och gynnsam immunologisk utveckling. De har också potential att förbättra utvecklingen av vacciner och andra terapeutiska interventioner, både för spädbarn och för äldre individer.