I jorden kryllar det av bakterier, svampar och andra mikrober. Det är ett helt ekosystem där näring omsätts och kol lagras och återgår till atmosfären. En farhåga är att när arktiska miljöer blir varmare, så kommer mindre kol lagras i marken och mer släpps ut i atmosfären – då som koldioxid, den gas som bidrar mest till växthuseffekten och en allt varmare planet.
Genom olika experimentella försöksytor i Abisko försöker Johannaes Rousk, professor vid Lunds universitet, förstå hur olika typer av uppvärmning påverkar marken – om det leder till en ökad kolinlagring eller om marken släpper ifrån sig mer kol till atmosfären.