Befolkningens sjukdom och hälsa, fruktsamhet, dödlighet, familjebildning och flyttningar är några faktorer som ingår i begreppet demografi. Martin Dribe, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, studerar demografisk ojämlikhet, just nu från tidigt 1800-tal fram till vår tid.

Bland annat har han gjort en historisk analys av socioekonomiska skillnader i dödlighet bland vuxna. I dag är svagare socioekonomi kopplat till sämre hälsa och högre dödlighet, men med demografiska data från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal kunde Martin Dribe och hans kollegor visa att bilden då var helt annorlunda.

– De socioekonomiska skillnaderna i dödlighet bland vuxna är en ganska modern företeelse. Efter 1970 får vi en utpräglad gradient i dödlighet – det är inte bara en skillnad mellan fattig och rik, utan även de med bara lite högre inkomst eller status har bättre hälsa och lever längre. Så ser det ut i dag i alla utvecklade länder.

De sociala skillnaderna i hälsa och dödlighet har ökat sedan 1970. Både i länder med ganska stor ekonomisk jämlikhet som Sverige, och i mer ojämlika länder som USA.

Martin Dribe var inte först med att konstatera att den kopplingen saknades förr, men han har förankrat resultaten i betydligt mer data.

– Bland de som är födda vid mitten eller slutet av 1800-talet var det faktiskt männen med högst socioekonomisk status som levde kortast.

Vad det berodde på vet man inte säkert. Det är svårt att fråga människor som dog för hundra år sedan hur de levde sina liv, konstaterar Martin Dribe. Men det finns en del äldre statistik över alkohol- och tobaksvanor, och även vissa undersökningar om vad människor konsumerade. Möjligen berodde de rika männens kortare liv på stillasittande arbete, alkohol, rökning (som då var vanligare i de högre klasserna) och en kost som gav dem hjärt-kärlsjukdomar. Att de i princip hade bättre tillgång till sjukvård spelade förmodligen mindre roll, eftersom sjukvården inte hade så mycket att erbjuda.

– När vi sedan utvecklade modern sjukvård och välfärdsstaten växte fram, så ser man alltså paradoxalt nog ökade socioekonomiska skillnader i hälsa.

Länkade databaser gör det möjligt att följa generationer

Martin Dribes forskning bygger på stora mängder data från källor som kyrkböcker, mantalslängder och historiska folkräkningar. Gamla adressuppgifter gör det möjligt att placera ut personer på kartor; ”geokoda” dem. Från 1960-talet och framåt finns uppgifter hos Statistiska Centralbyrån och forskarna i Lund samarbetar med Riksarkivet och kollegor vid andra universitet. En nationell forskningsinfrastruktur kallad SwedPop länkar samman de fem viktigaste historiska databaserna om Sveriges befolkning så att man kan följa människor under hela livet och mellan generationer.

– Inom SwedPop har data harmoniserats och kodats så att de blir både jämförbara och tillgängliga för alla som vill forska på dem, säger Martin Dribe.

Möjligheten att följa människors hela livsförlopp är guld värt för en historisk demograf, och tack vare modern teknik och digitalisering blir länkar mellan historiska och moderna data allt vanligare. Men Sverige har ett ovanligt bra läge.

– Många länder saknar heltäckande befolkningsregister för de senaste decennierna och alla har inte en lagstiftning som vår, som tillåter forskning på personuppgifter från sådana register.

Grannskapet viktigare än föräldrarnas yrke

Martin Dribe och hans medarbetare har använt en metod med ovanlig exakt geokodning. Istället för att slå fast uppväxtplatsen endast utifrån stadsdelar så får varje individ en punkt på en karta och kan knytas till ett antal av de närmaste grannarna, så att man enkelt kan variera grannskapets storlek. Med en så detaljerad analys har forskarna kunnat visa att det är positivt att växa upp i områden med många vuxna med tjänstemannayrken. Barnen från den miljön hade som vuxna bättre hälsa, lägre dödlighet och längre utbildning. Det gällde även om deras egna föräldrar inte hade hög utbildning eller var tjänstemän.

– Kanske handlar det om peer effects, kamrateffekter, om bra förebilder... Det finns många teorier kring detta.

Själv är Martin Dribe uppvuxen i Kristianstad, med föräldrar utan högre utbildning. Hans egen tidiga bild av universitetet var att man gick där för att bli lärare, jurist, läkare eller civilingenjör.

– Jag hade ingen aning om att det fanns människor som läste ämnen bara för att det var kul. Själv hade jag tänkt gå ekonomilinjen, men insåg att jag nog inte ville jobba på bank egentligen. Så jag började läsa statsvetenskap, just eftersom det intresserade mig.

Han blev snabbt fascinerad av befolkningshistoria och redan under studentåren skrev han uppsatser på området. I dag hoppas han att hans forskning ska öka förståelsen för ojämlikheter i samhället, hur de uppstår och hur vi kan påverka dem.

– Att det finns sociala skillnader är ju inget nytt, men vi har kunnat visa att vissa av dem är väldigt sena fenomen. De är inga historiska konstanter som inte går att göra något åt, utan en produkt av det samhälle vi har. Det är en viktig insikt.

Text Lisa Kirsebom
Bild Åsa Wallin