För att bidra till att svensk medicinsk forskning ska kunna återta sin forna världsledande position satsar Wallenbergstiftelserna ytterligare 1,7 miljarder kronor under de kommande tio åren. Vi kommer också att engagera oss i arbetet med att få de ledande lärosätena att hitta nya och tätare former för samarbete i syfte att stärka spetsen i svensk life science forskning.
Svensk forskning inom life science, livsvetenskap, har en framgångsrik historia. Dock har vår konkurrenskraft internationellt sett försvagats. Samtidigt förlorar den svenska life science-industrin mark globalt. Detta faktum har aktualiserats för en bredare allmänhet under de senaste veckornas publika debatt i kölvattnet av Pfizers bud på AstraZeneca och den därtill kopplade oron för en nedmontering av forskningsverksamhet i landet. Rektorer vid landets ledande lärosäten, ordföranden i Nobelstiftelsens styrelse samt en rad ledande politiker har samstämmigt utryckt sin oro över vad som skulle kunna ske. Även oaktat den senare tidens diskussion så är svensk medicinsk forskning i behov av en förstärkning för att inte bli ifrånsprunget av andra länder i den globala konkurrensen.
Det internationella konkurrenstrycket har hårdnat betydligt under de senaste åren, inte minst på grund av att lärosäten i flera tillväxtländer tagit upp kampen. Konkurrensen om de bästa forskarna och om att åstadkomma den bästa forskningsmiljön är i dag knivskarp. I många Asiatiska länder har satsningarna de senaste femton åren tiodubblats och universitet i dessa länder klättrar snabbt på internationella rankinglistor. Mycket av de satsningar som sker internationellt inriktas på att attrahera världens bästa forskare, däribland svenska toppforskare.
Bibliometriska analyser som mäter forskningens kvalitet, visar att bredden på svensk forskning fortfarande är relativt god. Men, forskning med verkligt högt internationellt genomslag har minskat, exempelvis inom klinisk forskning. Det är allvarligt eftersom klinisk forskning är en viktig länk mellan laboratoriet och patienten. Dessutom är det en förutsättning för att ny kunskap snabbt kommer vården till del och att den kunskap som uppstår i mötet mellan patient och läkare förs in i grundforskningen. Satsningar på medicinsk forskning är också avgörande för att trygga förutsättningarna för en livskraftig svensk life science-industri och de arbetstillfällen den skapar.
Allt är dock inte svart. Regeringen har i de senaste två forskningspropositionerna tagit denna utmaning på allvar och avsatt avsevärda resurser till det medicinska området, bland annat genom att inrätta ett nytt centrum för livsvetenskap, Science for Life Laboratoriet (SciLife Lab), i Stockholm/Uppsala. Wallenbergstiftelserna har varit med i denna uppbyggnad med betydande resurser eftersom vi tror att laboratoriet kan få en viktig roll för svensk forskning. Framgång för SciLifeLab förutsätter dock att det blir ett genuint nationellt laboratorium med spetsverksamhet förlagd även till andra universitetsorter. För att ett litet land som Sverige, med begränsade ekonomiska och personella resurser, ska bli framgångsrikt så måste vi utnyttja alla de olika styrkor som våra lärosäten har och samarbeta djupare. Vi är villiga att hjälpa till i denna process och vi hoppas att vårt stöd, i samverkan med ytterligare insatser från staten och andra privata aktörer, kan bli den vändpunkt som ger svensk medicinsk forskning en chans att börja återtåget till sin forna världsledande position.
Vi behöver nu snabbt hitta nya och innovativa sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft inom det medicinska området. Vi hoppas att vårt resurstillskott om 1,7 miljarder kan vara en värdefull komponent. Vi ser också fortsatta satsningar från regeringens sida som viktiga för att säkra långsiktig svensk framgång. Lyckligtvis så finns det många skickliga svenska forskare, det som kan sägas vara råvaran för framgångsrik forskning, och därmed goda förutsättningar för att vända utvecklingen.
Wallenbergstiftelserna har under de senaste tjugo åren satsat mycket på grundforskning och instrumentering vid svenska universitet. Under 2014 kommer vi att ge anslag på 2 miljarder kronor, varav 600 miljoner kronor går till medicinsk forskning som individuella anslag eller större projektanslag. Utöver detta planerar vi nu att avsätta ytterligare 1,7 miljarder kronor under 10 år för att accelerera den kraftsamling som vi ser behövs inom life science i Sverige, med fokus på;
- Ett infrastrukturprojekt som bland annat inbegriper sekvensering av människans arvsmassa och säkerställer att landets medicinska forskare får tillgång till teknik av världsklass.
- En uppbyggnad av biobanker och registerforskning, vilket är ett första steg i att utnyttja denna unika svenska resurs.
- Att i bredare samarbeten, som utveckling av SciLife Lab, utreda inrättandet av laboratorier för molekylär medicinsk forskning i såväl Göteborg, Lund som Umeå.
- Ett karriärprogram för de bästa kliniska forskarna i samarbete med Kungl. Vetenskapsakademin som medger finansering i upp till 10 år och ger forskarna frihet att satsa på mer innovativa och riskfyllda projekt, vilket ökar möjligheterna till vetenskapliga genombrott.
Vi hoppas att vi med dessa satsningar kan bidra till att skapa ett nationellt nätverk av världsledande forskning. Vi ser SciLifeLab som en bra plattform att bygga vidare på. Kan Wallenbergstiftelserna också bidra till att den bästa medicinska forskningen på andra lärosäten i landet integreras djupare i satsningen, så skapas förutsättningar för en ljus framtid inom medicinsk vetenskap.
Den största Wallenbergstiftelsen, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, baseras på en snart 100 år gammal donation där det står specificerat att ändamålet är att stödja landsgagnelig forskning. Detta gamla ord beskriver väl vad vi vill göra, nämligen; i samverkan med andra aktörer, statliga såväl som privata, långsiktigt och kontinuerligt bidra till landets vetenskapliga utveckling. Vårt besked idag är att vi är beredda att förstärka den svenska medicinska forskningen med ytterligare 1,7 miljarder kronor, utöver de 6 miljarder kronor som vi förväntar oss dela ut till medicinsk forskning i våra vanliga utlysningar de kommande tio åren. Vår förhoppning är att andra aktörer följer efter med ytterligare satsningar, satsningar som den senaste tidens mediala debatt om medicinsk forskning tydligt belyst att vi behöver i Sverige.
Peter Wallenberg Jr, vice ordförande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
Göran Sandberg, verkställande ledamot Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse