Ny angreppspunkt vid kronisk smärta

Vid ledgångsreumatism lyckas man i dag dämpa inflammationen, men trots det kan smärtan kvarstå och bli kronisk. I det här projektet vill forskarna undersöka en annan möjlig signalväg för smärtan – som kan utgöra mål för ny behandling.  

Kronisk smärta drabbar var femte person i befolkningen, en del på grund av den autoimmuna sjukdomen ledgångsreumatism, också kallad reumatoid artrit, RA. Omkring en procent av Sveriges befolkning har denna diagnos. Även om inflammationen vid RA i dag kan behandlas med läkemedel kvarstår smärtan hos var fjärde patient. 

Forskarna i projektet har upptäckt en helt ny signalväg som skulle kunna förklara detta fenomen. De har visat att så kallade MNK-kinaser är en viktig spelare.

Studerar signalvägen hos både djur och människor  

I projektet ska forskargruppen använda olika proteintekniker för att i detalj beskriva den nya mekanismen hos möss. Exempelvis vill de styra enskilda MNK-kinasers aktivitet med ljus i det levande djuret för att hitta hur de orsakar smärta. De vill också identifiera andra proteiner längre ner i signalvägen som direkt gör smärtcellerna överaktiva, något som i sin tur leder till smärta.

I nästa steg ska resultaten från djurstudierna bekräftas i människa. Hos friska försökspersoner aktiverar man då först signalvägen så att smärta uppstår – för att därefter hämma signalvägen så att smärtan förhoppningsvis blockeras.  

Projektgruppen kombinerar expertis inom proteinteknik och optogenetik, preklinisk smärtforskning, samt studier på människor med mikroneurografi och psykofysiska tester.  

– Det är viktigt att komplettera djurstudier med försök på människor som kan berätta om smärtan verkligen minskar. Först då vet vi om det är en relevant signalväg, säger Patrik Ernfors, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet.  

Målet är att lägga grunden för bättre behandling vid kvarstående smärta för patienter med RA.  

Text Lotta Fredholm
Bild Ulf Sirborn