Svårtillgängliga havsområden kan studeras genom ny satsning på infrastruktur

En nationell infrastruktur för att studera förhållanden i havet som är svårtillgängliga med konventionell teknik skapas nu med stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Göteborgs universitet, Chalmers och Stockholms universitet står bakom konsortiet MUST, Mobile Underwater System Tools, som nu tilldelas 38 miljoner kronor.

Forskningen visar att havsmiljön förändras i snabb takt, särskilt i polarområdena. Framförallt handlar det om försurning, höjning av havsnivån, uppvärmning och utvidgning av syrefattiga områden. Dessa förändringar ger allvarliga konsekvenser för klimatet.
Satsningen på MUST innebär att en nationell anläggning skapas för användning och vidareutveckling av autonoma undervattensfarkoster tillsammans med en uppgradering av befintliga fjärrstyrda undervattensfarkoster.

– Det vetenskapliga värdet ligger i att dessa plattformar ger forskarna tillgång till havet nedanför havsisen och på stora djup, regioner som inte kan undersökas med hjälp av annan infrastruktur och därför är blinda fläckar, säger Michael Klages, föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Undersöker och kartlägger havsmiljön

Autonoma undervattensfarkoster är förprogrammerade robotar som färdas med en medelhastighet på 2-4 knop och de är särskilt lämpade för storskaliga undersökningar i exempelvis istäckta områden. Farkosterna har sensorer som används för insamling av data. Fjärrstyrda undervattenfarkoster styrs via kabelanslutning till ett fartyg och färdas något långsammare med en hastighet på 0,5-1 knop. De är specialiserade på närmare undersökning av havsmiljön.