Genstudier ska ge kunskap om det gåtfulla lymfsystemet

Lymfsystemet är avgörande för kroppens vätskebalans, men det har också stor betydelse vid många vanliga sjukdomar. Sjukdomar som drabbar själva lymfsystemet slår ofta specifikt mot en viss kärltyp eller vävnad. Taija Mäkinen ska försöka förstå varför, genom att studera hur lymfkärl bildas.

Lymfsystemet är ett kärlsystem som finns vid sidan av blodkärlen. Det leder bland annat vätska från vävnaderna tillbaka till blodet, så att vätskebalansen hålls stabil. På senare tid har det också visat sig att lymfkärlen spelar roll vid många andra processer i kroppen och har betydelse vid flera sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och autoimmuna sjukdomar. Samtidigt är kunskapen om lymfsystemets biologi begränsad i dag. Bland annat vet man inte varför de sjukdomar som drabbar lymfsystemet oftast slår mot bara en typ av kärl – antingen de små kapillärerna eller de större lymfkärlen – eller mot bara vissa vävnader och organ.

Taija Mäkinen vill identifiera mekanismer som ligger bakom bildningen av lymfkärl i specifika organ och vävnader. Hon ska identifiera unika egenskaper och funktioner hos kärlen i olika vävnader, och vilka gener som styr kärlbildningen. Arbetet kommer att bygga på bland annat RNA-sekvensering och studier på genmodifierade möss som har defekt funktion av de aktuella generna.

I projektet ska Taija Mäkinen och hennes kollegor också studera vävnadsspecifika lymfatiska stamceller som de nyligen identifierats, och se om de kan användas som behandling för att åstadkomma nybildning av lymfkärl i patienter med lymfödem. Det är det tillstånd som drabbar kroppen när lymfdränaget inte fungerar och vätska samlas i vävnaderna.

Målet med forskningen är att få nya grundläggande insikter i hur lymfkärl bildas, och vilka sjukdomsmekanismer som är inblandade när lymfsystemet inte fungerar. Resultaten kan också ge större förståelse för orsakerna till flera stora folksjukdomar och öppna för nya behandlingsmetoder.