Tumörernas mikromiljö kan ge besked om svaga punkter

Varje år får 8 500 personer bröstcancer i Sverige. I dag står behandlingen på fyra ben – kirurgi, strålning, cellgifter och immunterapi – där den sist nämnda metoden är den mest moderna. 

Omkring10–15 procent drabbas av så kallad trippelnegativ bröstcancer, där tumörcellerna saknar tre slags receptorer på sin yta. Den är svårbehandlad och drabbas yngre kvinnor. Det är i dag okänt vilka av dessa patienters tumörer som är mottagliga för immunterapi – något forskarna i projektet vill ta reda på. 

Ska bygga 3D-tumörmodeller med hjälp av AI  

Forskarna ska kartlägga brösttumörer med avseende på deras mikromiljö, samt utveckla nya analysmetoder. 
En del är att studera B-celler som bildar antikroppar. Via sekvensering av B-cellsreceptorn kan forskarna se varifrån cellerna härstammar, men de vill även förstå vilka mål de antikroppar som cellerna gör riktas mot.

Forskarna använder små vävnadsprover tagna innan och efter att patienter fått behandling med endast cellgift eller med cellgift och immunterapi. Gemensamma nämnare för de tumörer som svarade på behandlingen kan användas som biomarkörer för att identifiera patienter vars tumörer är känsliga för immunterapi.

I projektet har de även tillgång till större tumörer, flera centimeter i diameter, som när de skärs i tunna snitt visar vilka celler som finns var i tumören. Dessa utgör en mall för att med hjälp av AI skapa 3D-tumörmodeller.

Projektgruppen kombinerar expertis inom spatial transkriptomik, AI, systemimmunologi och klinisk patologi.  

– Speciellt för vårt projekt är att vi använder oss av och utvecklar metoder för att visualisera nya dimensioner av tumörers mikromiljöer. Biologin vi studerar kräver teknikutveckling och vårt långsiktiga mål är effektivare behandling, säger Camilla Engblom, biträdande lektor vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet. 

Text Lotta Fredholm
Bild Ulf Sirborn