Forskning inom kritiska datastudier har länge uppmärksammat att våra liv alltmer ”datafieras”. Den stora mängd data som produceras får ekonomisk betydelse för företag som kan kartlägga våra köpbeteenden och intressen. I vissa sammanhang beskrivs ”big data” som den nya oljan. 
Men digitaliseringen pågår inte bara inom näringslivet, utan även inom välfärdsområdet. Myndigheter har börjat ställa om sina system och tar hjälp av algoritmer för att kontrollera och bearbeta information, säger professor Anne Kaun.

– Från början växte digitaliseringen fram som ett sätt att förenkla administrativa rutiner inom myndigheterna. I takt med den tekniska utvecklingen har digitaliseringen av välfärdsområdet expanderat till nya områden som även inkluderar automatiserat beslutsfattande.

Ny roll för socialtjänsten

I Trelleborgs kommun använder socialtjänsten sedan 2017 automatiserade beslut för uppföljningsansökningar om försörjningsstöd. Men att socialsekreterarnas arbetsuppgifter övertagits av vad som ibland kallas ”smarta datorer” är omdebatterat. På flera håll har den så kallade Trelleborgsmodellen mötts av skepsis. Det automatiserade beslutsstödet utmanar det traditionella arbetssättet och ersätter det personliga mötet.

Ett annat exempel är orosanmälningar där kommuner kan ta hjälp av maskininlärning som via analyser av språket i anmälan kan bedöma hur snabbt den måste behandlas.

– Det nya är att sådana här automatiserade beslut sker inne i själva kärnan av välfärden, säger Anne Kaun.

Digitaliseringen går fort och därför är det viktigt med forskning som belyser förändringen.

– Vi ser att digitaliseringen kan leda till en ny syn på hur välfärd kan organiseras och fördelas i samhället. Tekniken ger också helt nya möjligheter att samla in information om medborgarna.

Smarta städer

Det görs även satsningar på ”smarta städer” i olika former, till exempel sensorer som mäter miljödata eller information kring trafikflödet, eller sensorer som placeras ut hos kommunala bostadsbolag för att samla in data i syfte att förbättra tryggheten. 

– Den här sortens projekt görs ofta som pilotstudier och intresset är stort, inte minst från kommersiella företag som ser en betydelsefull marknad inom offentlig sektor, säger Anne Kaun.

Datoriseringen och därmed digitaliseringen av myndigheter går tillbaka till 1970-talet, som hos Försäkringskassan, Kriminalvården och Skatteverket. Fortfarande är det också de större nationella myndigheterna som har resurser att bana väg för nya tekniska lösningar.

– Vissa har till och med egna AI-team som utvecklar egna pilotprojekt. På kommunnivå samarbetar man oftare med mindre startup-företag, och vi försöker också kartlägga hur den marknaden ser ut.

Ett mål är att ta fram riktlinjer för beslutsfattare, så att man ska veta inom vilka områden digitala lösningar kan effektivisera myndigheters arbete och inom vilka områden de riskerar att skada tilltron till demokratin.

Undersöker tilliten

Anne Kaun kom in på forskningsfältet via sin forskning om sociala medier. Det är ofta genom sociala medier allmänheten kommer att tänka på algoritmer som styr informationsflöden, vilka kan skapa grogrund för kritik och misstro. Vad händer när myndigheter nu börjar använda liknande verktyg?

– I Sverige finns en stark tillit till myndigheter jämfört med andra länder. Frågan är om den relationen förändras när myndighetskontakterna blir mer digitala, när vi inte längre träffar handläggare och i stället har kontakt med chattbotar.

Anne Kaun fångar upp medborgarnas attityder till digitaliseringen i enkätstudier och djupintervjuer samt med hjälp av kreativa metoder såsom erfarenhetsbaserade workshops. Vissa områden ses som mer problematiska för digitalisering.

– Till exempel när det handlar om polisiärt arbete och övervakning, där är medborgarna mer kritiska.

Den tekniska utvecklingen har redan kommit långt och frågorna är många, säger Anne Kaun.

– Algoritmer är komplicerade system och vi vet ofta inte vilka tredjepartsaktörer som är inblandade. Vad händer egentligen när vi interagerar med en chattbot, vilka data genereras och delas de med kommersiella aktörer eller inte? Och vad betyder interaktionen med artificiell intelligens för mina uppfattningar om myndigheter?

Anne Kaun ska bland annat kartlägga aktörer inom skolans digitala plattformar, inom hälsovård och socialtjänst. Hon vill även fördjupa vissa teman som hon tidigare har påbörjat, till exempel om hur algoritmer styr beslutsfattande i välfärdsinstitutioner i en jämförelse mellan Estland, Tyskland och Sverige.

–  Ett mål är att ta fram riktlinjer för beslutsfattare, så att man ska veta inom vilka områden digitala lösningar kan effektivisera myndigheters arbete och inom vilka områden de riskerar att skada tilltron till demokratin.

Anslaget Wallenberg Academy Fellow används också för att bygga upp en forskningshub inom digital välfärdsforskning. Anne Kaun vill samla forskare som arbetar med frågor om digital välfärd från både Sverige och andra länder.

– Vi hoppas kunna bidra till ett medborgarperspektiv och undersöka konsekvenserna av den digitala välfärdsstaten med hänsyn till medborgarnas egna förväntningar och behov.

Text Nils Johan Tjärnlund
 Bild Magnus Bergström