Jonas Tallberg vid Stockholms universitet har forskat om internationell politik i många år med fokus på internationellt samarbete i olika former. I tidigare forskning framträder ett mönster av att demokratier är mer samarbetsinriktade än autokratier, icke-demokratiska stater. Demokratier har varit mer pådrivande i att grunda eller ansluta sig till internationella organisationer, verka för frihandel och binda sig till fördrag om mänskliga rättigheter och miljö.

– Demokratier är också bättre på att lösa konflikter och kanske mest känt är att de avhåller sig från krig med varandra, den så kallade demokratiska freden.

En förändrad värld

Tidigare studier härrör i hög grad från perioden efter Berlinmurens fall 1989. Då upplevde världen en våg av framväxande demokratier i Östeuropa och Latinamerika och det internationella samarbetet blomstrade. Men sedan några år tycks demokratiska principer vara på tillbakagång och stödet för internationellt samarbete vacklar.

– Vi ser demokratier som slirar i sina internationella åtaganden. Samtidigt flyttar autokratier som Kina och Ryssland fram sina positioner, bildar nya organisationer, sluter nya avtal och använder sig av dessa medel, fast för autokratiska syften.

Komplicerat samband

Utvecklingen tyder på ett komplicerat samband mellan länders politiska system och deras medverkan i internationellt samarbete. Kanske har relationen alltid varit mer komplex, fast den inte gick att fånga upp i tidigare forskning, funderar Jonas Tallberg.

Han vill nu ge en mer nyanserad bild av hur olika politiska system är länkade till internationellt samarbete. Genom att analysera data som sträcker sig nästan 400 år bakåt hoppas Tallberg och hans team kunna visa hur demokrati och autokrati har påverkat internationellt samarbete genom tiderna.

Via ett ERC-anslag från Europeiska forskningsrådet har Tallberg redan påbörjat en studie om stater och internationella organisationer. Anslaget Wallenberg Scholar gör det möjligt att bredda forskningen med fokus på internationella avtal och multilateralt samarbete. En viktig resurs är V-Dem-projektet vid Göteborgs universitet, som har samlat in detaljerade data om demokratier och autokratier i nutid, men även historiskt.

– När det gäller internationella organisationer har vi fått tillgång till data som går tillbaka till tidigt 1800-tal, vilket ger oss en lång tidsserie att arbeta med.

Samtidigt bygger forskarna upp en unik databas som samlar multilaterala avtal från westfaliska freden 1648 och fram till i dag. Förutom fredsavtal ingår även avtal inom områden som handel, mänskliga rättigheter och miljö, till exempel Parisavtalet om klimatförändringar.

– Denna databas ger oss en fantastisk möjlighet att förstå hur internationellt samarbete har utvecklats över tid och hur olika politiska system har påverkat detta.

Experimentella enkäter

Vid analysen använder sig forskarna av de senaste metoderna inom kvantitativ textanalys och maskininlärning. Projektet omfattar också kvalitativa fallstudier och så kallade enkätexperiment. Jonas Tallberg har tidigare använt enkäter för att undersöka förtroendet för internationella organisationer hos beslutsfattare och medborgare.

– När det gäller medborgare kan vi samarbeta med enkätföretag. Men det är en utmaning att nå beslutsfattare, eftersom det inte finns några etablerade paneler för dessa grupper.

I det tidigare projektet genomfördes över 800 intervjuer med samhällseliter inom politik, förvaltning, civilsamhälle, näringsliv, akademi och massmedia i sex länder och på global nivå. Det tog två år att samla in alla data.

– Man måste verkligen ha ett långsiktigt perspektiv.

I det aktuella projektet vill Tallberg göra en liknande kraftsamling. Tanken är att vända sig till tjänstemän på nationell nivå i tio demokratier och autokratier, och till medborgare i samma länder. De svarande kommer att få frågor med fokus på relationer mellan politiska system och internationellt samarbete.

– En svårighet är att få tag på kontaktinformationen till tjänstemännen och att övertyga dem om att delta. Särskilt svårt är det i länder där frågor om demokrati kan upplevas som känsliga.

Den här typen av forskning är riskfylld, men har stor potential.

– Lyckas vi genomföra de här undersökningarna blir det ett viktigt bidrag till förståelsen av internationell politik och samarbete.

Anslaget Wallenberg Scholar ger unika möjligheter att gå till botten med frågan om hur stater närmar sig varandra i internationellt samarbete utifrån sina politiska system. Det är en väldigt viktig fråga att forska om i vår samtid.

Svåra vägval

I en tid av ökad kritik mot globalisering blir det allt viktigare att förstå hur olika politiska system påverkar internationella åtaganden. Politiker och tjänstemän står inför strategiska vägval och frågorna är många.

– Ska demokratier försöka samarbeta med autokratier för att lösa globala problem eller verka inom ”demokratiska klubbar” med stor värdemässig samsyn? Och om de väljer samarbete, hur ska demokratier då hantera krav om att försvaga principer om exempelvis mänskliga rättigheter, civilsamhället och öppenhet? Vår forskning kommer att generera nya och relevanta svar på den här sortens frågor, säger Jonas Tallberg.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström