Johanna Rickne har sedan länge ett passionerat intresse för samhällsfrågor.

– Mamma har sparat ”tidningsartiklar” som jag skrev som barn om att sjuksköterskor har för låga löner.

På universitetet började hon trots allt läsa systemvetenskap och dagarna upptogs av att programmera mjukvara. Men hon saknade det samhällsnära och bytte spår till nationalekonomi, statsvetenskap och statistik.

Lockades av Kina

Under tiden som doktorand låg fokus på Kinas ekonomiska system.

– Det är en auktoritär stat som håller på att bli världens största ekonomi. Folk kan väldigt mycket om USA, men nästan ingenting om Kina.

Bristen på kunskap är skrämmande, säger hon, men betonar att det också finns stora svårigheter med att forska om Kina.

– Ett problem är kvaliteten på kinesiska data, som kan vara manipulerade. Ett annat problem är att man, åtminstone som svensk, är mycket ensam som Kinaforskare och saknar kollegor att diskutera med.

Efter avhandlingen fanns en lockelse att flytta till jätten i öster för att studera kinesiska. Men samtidigt blommade kärleken upp på hemmaplan. Johanna Rickne träffade sin man, som forskar om svensk politik, och de började skriva vetenskapliga artiklar tillsammans.

– Jag tar med mig mitt intresse för frågor om jämställdhet och jämlikhet och han bidrar med sin inriktning på svensk politik.

Effekten av ”varannan damernas”

Ett område som Rickne forskar om gäller kvotering. Bakgrunden är att utvecklingen av jämställdhet går långsamt, särskilt vad gäller högbetalda jobb inom akademin, näringslivet och politiken. Genom att studera politiken, där reformer infördes tidigt, så kan forskningen belysa effekterna av kvotering. Ett exempel är socialdemokraternas ”varannan damernas”.

– Den här reformen kallades skämtsamt för ”den mediokre mannens kris” inom S-kvinnor, vilket vi fick reda på genom intervjuer.

Traditionellt hade män rekryterat varandra inom ett nätverk där kontakter gick före kompetens. Men reformerna skakade om den gamla maktstrukturen och ledde till att många ”mediokra män” lämnade sina poster.

– En oro som ibland lyfts fram är att kvotering skulle skada meritokratin [att jobbet går till den med bäst meriter], men vi kommer fram till att om meritokratin är bristande i utgångsläget så kan kvotering leda till förbättrad snarare än försämrad meritokrati.

Nu fortsätter forskningen, till exempel om arbetsmiljöproblem som kan hindra jämställdhet på högbetalda jobb.

– Där ser vi tydligt att sexuella trakasserier ökar när kvinnor börjar klättra på ledarskapstrappan i en organisation.

"Det stärker hela forskningsmiljön inom nationalekonomi. För mig personligen innebär det också en chans att utveckla mitt ledarskap – rollen som Wallenberg Academy Fellow ger en knuff i den riktningen."

Svårt för flyktingkvinnor i RUT-sektorn

En annan uppmärksammad studie belyser kvinnor som inte alls tar sig in på arbetsmarknaden, till exempel kvinnor med flyktingbakgrund. RUT-avdragen för hushållsnära tjänster skulle i teorin ha kunnat skapa en mängd ”enkla jobb” för dessa kvinnor, men så har det inte blivit.

– Min forskning visar att om vi skapar en RUT-efterfrågan i Danderyd så når det inte flyktingkvinnor i Botkyrka.

Istället utgörs andelen utrikesfödda i RUT-sektorn främst av kvinnor från andra EU-länder som invandrat till Sverige som arbetskraftsinvandrare. Ett fortsatt projekt i samarbete med RUT-företag ska belysa orsakerna.

– Det kan finnas diskriminering från kundsidan, som att man vill att en person som städar ska se ut på ett visst sätt. En annan förklaring kan vara normer i flyktingfamiljerna, till exempel att många av kvinnorna har varit hemmafru i sitt hemland. Det var inte så länge sedan kvinnor i arbetslivet var en främmande tanke även i Sverige.

Nya rön om Sverigedemokraternas tillväxt

Johanna Rickne vill gärna förstå stora samhällsförändringar. En av de största i Sverige är framväxten av en ny folkrörelse. Sverigedemokraterna har på kort tid blivit riksdagens tredje största parti. I sin forskning om SD:s kandidater finner Rickne en överrepresentation av vissa grupper.

– De är i olika typer av ekonomiskt utanförskap: de är förtidspensionerade, i sjukförsäkring, har inte jobb eller saknar ett fast jobb. Och det är precis den grupp vars inkomstutveckling avstannade under den så kallade arbetslinjen.

Arbetslinjen under den borgerliga regeringen 2006–2014 gick ut på att göra det lönsammare att jobba. Dessutom inträffade finanskrisen 2008 vilket skapade en ökad osäkerhet på arbetsmarknaden. Här kan man spåra ett ekonomiskt samband till SD:s snabba tillväxt, enligt Rickne.

– Under några år ökade den ekonomiska ojämlikheten. Skattesänkningar på arbete finansierades med sänkta inkomster för olika grupper utan jobb. Ett gap på 20 procentenheter skapades i disponibel inkomst mellan de som jobbar och inte jobbar. Då kan ett budskap som att ”folkhemmet kan återställas via minskad invandring” bli extra starkt.

Johanna Rickne har massor av projekt som hon vill ta itu med och möjligheterna är stora i Sverige tack vare den unika tillgången på mikrodata. Genom anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse får hon också en frihet att utveckla forskningen.

– Mitt intresse har blivit mitt yrke. Det känns som i uttrycket från Mark Twain: 'find a job you enjoy doing, and you will never have to work a day in your life'.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström