Social inlärning är en av de viktiga pusselbitarna i formandet av mänsklig kultur. Men fortfarande saknas en förståelse av de djupare mekanismerna bakom social inlärning. Vad händer egentligen i hjärnan när vi lär från andra?

Som Wallenberg Academy Fellow kartlägger Björn Lindström de neurobiologiska och psykologiska trådar som väver samman människans förmåga att lära från andra.

– Kulturell evolution är avgörande för oss som art, och social inlärning är en av de psykologiska processer som möjliggör detta.

Idéer och beteenden överförs från en person till en annan och även mellan generationer. Människans nutida teknologi är en konsekvens av successiva förbättringar under tusentals år.

– Vi lär oss av våra föräldrar och vi imiterar andra som verkar duktiga och framgångsrika. Och vi kan göra det mycket bättre än någon art på jorden, vilket är unikt för människan, säger Björn Lindström.

Tar fram en modell

Som en del av sin forskning vill Lindström gå till botten med de mekanismer som ligger till grund för social inlärning. I sitt sökande efter svar använder han olika verktyg som beteendeexperiment, matematiska modeller och studier där hjärnan avbildas.

Målet är att identifiera mekanismerna för mänsklig social inlärning och att med hjälp av denna kunskap skapa en modell som kan förklara hur individuella inlärningsmekanismer i hjärnan kan yttra sig som kulturella mönster och beteenden.

– En sådan mekanistisk modell kan öka förståelsen för hur mänsklig kultur formas. Och i framtiden kan vi förhoppningsvis använda modellen för att försöka beskriva skillnaden i social inlärning mellan olika grupper.

Resultaten kan också ge nya insikter om till exempel autism, som kan påverka socialt lärande.

Simulerar sociala medier

Forskningen bedrivs i olika delstudier. Bland annat undersöks försökspersoners beteende via en programvara som påminner om vanliga sociala plattformar på nätet, fast i enklare form. Forskarna använder ett simulerat nätverk som möjliggör kontrollerade studier och deltagarna får genomgå en serie beslutsexperiment framför datorn.

– Vi vill se hur försökspersonerna lär sig via belöning och bestraffning. De får tillgång till viss social information och kan till exempel se hur andra har agerat, eller vilket beslut som har lett till mest belöning för andra.

Denna sorts inlärning kallas också förstärkningsinlärning och visar hur människan ofta anpassar eller förändrar sitt beteende utifrån omgivningens reaktioner. Vi publicerar till exempel gärna bilder eller filmer som får många gillamarkeringar.

– Vår hypotes är att social inlärning bygger på förstärkningsinlärning, säger Björn Lindström.

I nästa steg analyseras hur deltagarna beter sig och forskarna försöker beskriva beteendet matematiskt. Den matematiska modellen kan sedan kopplas samman med den verkliga biologin genom hjärnavbildningsstudier, vilket gör det möjligt att ta fram en modell för att förstå social inlärning i större skala. En del av projektet involverar datorsimulering för att kunna åstadkomma detta.

För att studera hjärnaktiviteten används funktionell magnetresonanstomografi (fMRI). Under testerna samlas det in en stor mängd bilder av hjärnan. Bilderna visar var i hjärnan det pågår mest aktivitet i samband med att försökspersonerna utför sina uppgifter.

– Det verkar som att hjärnan faktiskt korresponderar mot de signaler som vår matematiska modell förutspår, säger Björn Lindström.

Motverkar konspirationer

Men vår förmåga att ta efter andra har också en baksida och kan ge upphov till problematiska fenomen. Ett aktuellt exempel är den ökade spridningen av konspirationsteorier på nätet.

 – Ett annat exempel är vaccinskepticism, som blev så tydligt under covidpandemin, säger Björn Lindström.

Ett mål med forskningen är att öka förståelsen även för denna typ av sociala inlärningsprocesser med potentiellt negativa effekter i samhället.

– Vi behöver lära oss mer om det i detalj. Förutom grundläggande neurobiologisk kunskap kommer vi att få några ledtrådar till hur man kan motverka spridningen av till exempel konspirationsteorier eller extrema budskap på nätet.

De insikter som forskningen ger skulle kunna appliceras på kommersiella sociala plattformar, förutsatt att företagen och samhället i stort vill ta till sig av de resultat som kommer fram.

Vi lär oss av våra föräldrar och vi imiterar andra som verkar duktiga och framgångsrika. Och vi kan göra det mycket bättre än någon art på jorden, vilket är unikt för människan.

För Björn Lindström har anslaget Wallenberg Academy Fellow gjort det möjligt att bygga upp en egen forskargrupp. Efter några år i Schweiz och Nederländerna har han återvänt till Karolinska Institutet, där han disputerade 2014.

– Här finns en internationell forskningsmiljö och tack vare Wallenberg Academy Fellow kan jag långsiktigt utveckla ambitiösa forskningsfrågor. Det går inte om man hela tiden ska jaga nya anslag, säger Björn Lindström.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Magnus Bergström