Global ekonomisk tillväxt har inte bara lett till ökad levnadsstandard utan också till miljöförstöring och ett välstånd som är ojämnt fördelat. Därför måste vi hitta andra sätt att bygga vår ekonomi. Det menar Oksana Mont, professor i hållbar konsumtionsstyrning vid Internationella institutet för industriell miljöekonomi, IIIEE, vid Lunds universitet. Som Wallenberg Scholar ska hon studera hur företag kan fungera i en värld utan tillväxt, eller snarare efter tillväxten.

– Degrowth, nerväxt, låter inte så tilltalande och det representerar bara en fas i den ekonomiska utvecklingen. Post-growth, posttillväxt, kan vara en bättre term.

Det tillväxtberoende systemet har alltid varit instabilt. Tillväxt har följts av stagnation och upprepade kollapser har drabbat människor hårt.

– Det vi har är ju inte lugnt och fint, det skakar. Går det att i stället anpassa ekonomin i en planerad process så att den ryms inom planetens gränser och hitta ett stabilt läge? Posttillväxt betyder inte att ekonomin inte får växa i något avseende alls, utan om att den ska kunna garantera en anständig levnadsstandard för alla oavsett om ekonomin växer eller ej, säger Oksana Mont.

Det behövs ett nytt sätt att tänka, menar hon, en ny slags affärsetik. Målet kanske inte måste vara att till varje pris maximera vinsten – som dessutom bara ett fåtal får del av.

Företagares olika skäl att välja bort storvinst

Hon planerar nu för ett forskningsprojekt i tre delar. Den första handlar om att slå fast de teoretiska grunderna för posttillväxtekonomin, den andra om vad en sådan ekonomi innebär i praktiken för företag. Det vill Oksana Mont utforska tillsammans med företagare i Sverige och utomlands, inte minst sådana som redan arbetar på ett slags posttillväxt-vis. Ibland används begreppet sufficiency business för en affärsmodell där ”tillräckligt” är riktmärket. Företagare som intervjuats om varför de valt bort vinstmaximering eller verksamhetstillväxt har haft olika förklaringar. En del ser det som nödvändigt att anpassa den ekonomiska aktiviteten till planetens gränser. Andra vill bara ha en bättre balans mellan arbete och privatliv, eller vill inte låna pengar av externa investerare.

– Om du tar in kapital är det inte längre dina värderingar som styr, utan investerarnas. Det väcker en grundläggande fråga: Vad är syftet med företaget? Existerar det bara för att skapa vinst för investerarna och ägarna, på bekostnad av miljö och arbetskraft, eller finns det också till för att bidra till samhället?

En ny öppenhet bland politiker

Den tredje delen av projektet handlar om att undersöka vilken politik som krävs för att företag ska frodas utan tillväxt. För femton år sedan kunde politiker knappt diskutera detta, menar Oksana Mont. Det sågs som helt omöjligt att prata om minskad tillväxt och behovet av förändrad konsumtion och livsstil. Men det har förändrats.

I forskningen ska hon studera ett nätverk av länder kallat Wego-länderna, wellbeing economy governments. Politikerna där diskuterar hur man kan forma en politik för välbefinnande utan ständig ekonomisk tillväxt som mål. Här ingår Finland, Island, Wales, Skottland, Kanada och Nya Zeeland. Oksana Mont ska bland annat studera om ”tillräcklighetsföretagen” i Wego-länderna påverkas av politikernas insatser, och ta reda på vilken typ av stöd företagen kan behöva från politiskt håll.

Välfärden ett mål i sig

Efter en master i biologi och kemi kom Oksana Mont från Ukraina till Lund i början av 1990-talet. Vid IIIEE blev det ännu en master, i ”Environmental management and policy”, sedan disputerade hon och 2010 blev hon Sveriges första professor i hållbar konsumtion och produktion.

– Jag tycker att det är otroligt kul att forska och vara involverad i utbildning. Det är fantastiskt att diskutera lösningar med kommande generationer, formulera nya forskningsfrågor och söka svar. Att arbeta i internationella nätverk ger mig en chans att utvecklas, få insyn i olika delar av samhället och dessutom påverka det. Jag känner mig så privilegierad att ha ett sådant här jobb – att få se när verktyg och idéer som vi utvecklat blir del av ny policy, eller används av företag och organisationer.

I dag tenderar vi att försöka slå mynt av allt. Men om ekonomin inte längre växer, hur kan vi ändå behålla välståndet och välfärdsstaten?

De närmaste fem åren vill Oksana Mont skapa en databas över företag som arbetar tillväxtoberoende, där det framgår vilka utmaningar de möter. Hon vill också ta fram rekommendationer för politiker och så frön till ett nytt sätt att tänka. Hon menar att bruttonationalprodukt alltför länge varit ett mått på hur bra det går för en ekonomi. Redan när konceptet utvecklades varnade dess skapare för att det inte kunde användas som en generell indikator för hur en ekonomi fungerar. Ändå är det precis så det har blivit.

– Krig får bruttonationalprodukten att öka, brottsbekämpning också – så det är ju inte det bästa måttet man kan tänka sig. Vi behöver skifta fokus och göra välfärden till ett mål i sig. Jag ser verkligen fram emot att påbörja det här Wallenberg-projektet om en av de största utmaningarna i vår tid.

Text Lisa Kirsebom
Bild Kennet Ruona