Wallenberg Scholar Camilla Svensson är professor i cellulär och molekylär smärtfysiologi på Karolinska Institutet och leder en grupp med ett 20-tal forskare som studerar orsaker till smärttillstånd kopplade till ledgångsreumatism – reumatoid artrit – och fibromyalgi.

Förr kunde den diffusa, kroniska värk och smärta som ofta drabbar kvinnor bemötas med misstro i vården. Men Camilla Svensson och hennes forskargrupp har nått långt i sökandet efter fysiologiska förklaringar och hoppas att ytterligare forskning kan bana väg för nya behandlingar:

– Jag får energi och motivation av vetskapen att denna fråga är extremt viktig för patienterna och för sjukvården, säger hon.

För att undersöka hur smärta uppkommer vid reumatism och fibromyalgi studerar forskarna cellförändringar i blod, muskler, hud och dorsalrotsganglier hos människor och – när det är motiverat – hos möss.

Dorsalrotsganglier, som också kallas känselnervknutor, är belägna nära kotpelaren och innehåller de sensoriska nervcellernas cellkroppar. De sensoriska nerverna samlar information om till exempel smärta, beröring och temperatur och leder informationen via nervcellernas axoner till ryggmärgen, där signalerna bearbetas och skickas vidare till hjärnan för tolkning.  

Vad är det som förändras?

– Den forskning som vi fokuserar mest på nu är vad som händer i en smärtnerv i huden, en muskel eller i en led i samband med fibromyalgi och artrit. Vi undrar vad det är som förändras i en smärtnervs miljö och gör att nerverna blir mycket känsligare och förmedlar starkare impulser än normalt, eller smärtsignaler fastän det inte är skadliga typer av stimuli som nerverna utsätts för, säger hon.

Forskargruppen har tidigare studerat antikroppar från patienter med ledgångsreumatism och hur dessa kan påverka smärtnerverna. Nu har de även renat fram antikroppar från patienter med fibromyalgi och injicerat dem i möss och sett att det leder till att mössen får utbredd smärta och förändringar i huden som har stora likheter med vad som har observerats hos individer med fibromyalgi. Det är ett banbrytande resultat av gruppens forskning – och något tidigare okänt.

Nära nervcellernas cellkroppar i dorsalsrotsganglierna sitter satellitgliaceller som skapar nätverk med varandra och kan reagera på ämnen i nervcellernas omgivning, vilket i sin tur påverka den känsliga smärtnerven.

Individer med fibromyalgi kan också ha antikroppar som binder in till receptorer hos satellitgliaceller, vilka då visar tecken på att vara mer aktiverade, både hos möss och människa.

Det kan finnas en immunologisk förändring som man inte alls har förstått tidigare.

Etablerar modellsystem

– Ungefär 40 procent av alla de fibromyalgipatienter vi tittat på har antikroppar i blodet som binder till sattelitgliaceller, så det är nog inte alla individer med sjukdomen som får denna reaktion. Men vad som väldigt intressant är att styrkan i bindningen mellan antikroppar och satellitgliaceller kan vara korrelerad till individens smärtnivå, förklarar Camilla Svensson.

KI-forskarna etablerar nu modellsystem där de använder humana satellitgliaceller för att kunna utforska hur antikropparna påverkar dessa celler. De har också fått tillgång till dorsalsrotsganglier från organdonatorer som hade diagnosen med fibromyalgi och ska med hjälp av dessa dorsalrotsganglier kartlägga förändringar i nervceller, satellitgliaceller och makrofager, en typ av vita blodkroppar.

Därutöver ska de mäta om dessa individers dorsalsrotsganglier har mer antikroppar än normalt, vilket preliminära data visar.

– Vi vet att det rör sig om IgG-antikroppar, men vilken underklass av IgG det handlar om är ännu okänt. De svar vi kommer att få kommer att ge oss viktig information om hur immunsystemet påverkas, förklarar hon.

Smärtnervcellerna förändras

En kompletterande studie går ut på att jämföra hudbiopsier från fibromyalgipatienter med friska individers.

– Studier har visat att smärtnervceller i huden är förändrade hos 30–40 procent av fibromyalgipatienter. Våra data visar att det även finns oväntade förändringar i andra celler i huden och tyder på att det kan finnas en immunologisk förändring som man inte alls har förstått tidigare. Vi vill förstå vad det är för slags obalans i immunsystemet. Det vi observerar skiljer sig från andra sjukdomar och antyder att det kan röra sig om förändringar som är unika för fibromyalgi.

Flera spännande studier kring terapier är nu på väg.

– Vi har varit med bakom draperiet när ett belgiskt företag testat ett läkemedel som gör att antikroppar bryts ned snabbare i kroppen i en liten fibromyalgistudie. Resultaten av den kommer i vår, säger hon.

Dessutom planerar gruppen ett samarbete med bland andra Reumatologicentrum i Stockholm och flera andra kliniker kring en studie där man ska kommer att effekten av immunmodulerande läkemedel hos patienter med fibromyalgi.

Text Monica Kleja
Bild Magnus Bergström