I dag är det möjligt att ställa en autismspektrumdiagnos på barn redan vid två till tre års ålder. En tidig upptäckt och tidiga insatser har visat sig ge positiva effekter för barn med autism och deras familjer. Men Terje Falck-Ytter är noga med att påpeka att han i detta projekt inte är ute efter att ställa diagnos på spädbarn.

– Vi kommer inte att kunna säga att det här och det här barnet kommer att få en diagnos när det blir tre år. Studien handlar i första skedet om att hitta mekanismer i utvecklingen på gruppnivå som ger nya insikter. Att förstå hur olika saker hänger ihop. Hypotesen är att bearbetningen av basala sinnesintryck fungerar på ett annorlunda sätt. Men på sikt hoppas vi kunna förbättra metoderna så att de en dag också kan användas kliniskt för att ställa diagnos.

Terje Falck-Ytter är professor i psykologi vid Uppsala universitet. Han har lång erfarenhet av att studera små barn med förhöjd sannolikhet att diagnostiseras med autism eller ADHD.

2011 startade han den tioåriga studien ”Projekt småsyskon”. Men där var de yngsta barnen redan fyra-fem månader gamla, många var tio månader. Som Wallenberg Academy Fellow ska han nu följa barnen redan från en månads ålder.

– Barns utveckling är jättekomplex. Skillnaden i vad som händer i hjärnan mellan ett spädbarn på en månad och tio månader är större än mellan en ettåring och en nittioåring, förklarar Terje Falck-Ytter.

”Med Academy Fellow-anslaget får jag en unik möjlighet att studera fundamentala frågor kring spädbarns utveckling, med fokus på individuella skillnader i hjärnans utveckling och i beteende. Jag hoppas att forskningen kan få praktiska konsekvenser på sikt.”

Viktigt med tidiga studier

Sedan småsyskonstudien startades har både den studien, andra studier samt genetiska studier bidragit med ny kunskap som visar att man bör studera barnen så tidigt som möjligt.

– Barn utvecklas i en komplex interaktion mellan genetiska förutsättningar och miljö. Det är ett dynamiskt system som hela tiden blir mer komplext. Om man vill få en tydlig bild är det en fördel att titta tidigt för att upptäcka mönster.

Det finns både genetisk forskning och djurmodeller som stödjer att man bör undersöka tidig utveckling vid autism, egentligen kanske även innan barnet är fött.

– Det kan låta extremt tidigt att testa spädbarn, men vi har barnvänliga metoder och goda erfarenheter av de lite äldre barnen. Deras föräldrar har också tyckt att det fungerat och varit meningsfullt.

Även för denna studie rekryteras barn som har syskon eller föräldrar som redan har diagnos eftersom sannolikheten att också de kommer att få en diagnos är förhöjd.

Hösten 2021 hoppas man kunna börja ta emot bebisar. Totalt ska 110 bebisar med släktingar med diagnos rekryteras och 30 barn där man inte känner till någon ärftlig disposition. Det är en komplex tvärvetenskaplig studie där många olika kompetenser också hjälps åt.

– Grundtanken i projektet är att titta på basala sensoriska processer i hjärnan, hur barnen reagerar på exempelvis ljud och synintryck. Hur barn redan vid en månads ålder processar enkla intryck för att skapa en mening i den värld de kastats ut i.

Pupillstorlek avslöjande mått

Han berättar att de genom att sätta en ”mössa” med elektroder på barnen (EEG) kan mäta hur de filtrerar den information som de utsätts för.

– Hypotesen är att barn inom autismspektrat är lika uppmärksamma varje gång de får information som upprepas, medan andra filtrerar bort upprepningarna och frigör resurser för att ta in annat.

Pupillmätning är en annan metod som kommer att användas. Studier på barn vid 10 månader har visat att förändringen av pupillens storlek när den blir belyst kan kopplas ihop med senare autismdiagnos och symptomnivå.

– Vi vet att det är kopplat till en neural bana som man känner väl till. Kan vi se det på väldigt små barn blir det också lättare att hitta kopplingar i djurmodeller som då går att undersöka. Men pupillen är inte bara känslig för ljus, den återspeglar också uppmärksamhet. Så det är ett enkelt mått som visar på två helt olika processer som vi kan studera.

Även MR, magnetkameraundersökning, enkätstudier och andra undersökningar kommer att genomföras. När barnen kommer i två- till treårsåldern kommer de att få träffa psykologer som utreder autism, språkutveckling, generell utveckling och ADHD-relaterade symtom.

– Det finns många gränsfall, till exempel barn med autistiska drag fast utan formell diagnos, men också barn som får flera olika diagnoser samtidigt. Vi kartlägger många aspekter av utvecklingen för att försöka få en helhetsbild.

Terje Falck-Ytter har också en praktisk erfarenhet av barn inom autismspektrat. Han flyttade till Uppsala från Oslo för att utbilda sig till psykolog. När han skrev sin masteruppsats så kom han genom sin handledare, professor Claes von Hoffsten, med i ett forskningsprojekt om barns förmåga att förstå andra människors handlingar, och resultatet av uppsatsen publicerades senare i Nature Neuroscience.

– Då var det lätt att tänka att det här med forskning var något lätt.

Han gjorde sedan sin kliniska tjänstgöring på habilitering- och autismcentrumet i Uppsala.

– Jag jobbade med i utredningsteamet och med tidiga insatser parallellt med mina doktorandstudier. Det var verkligen roligt och intressant att jobba på habiliteringen. Forskning är också väldigt roligt men speciellt lätt är det inte, det kräver mycket tålamod.

Text Carina Dahlberg
Bild Linnea Hamrefors, David Naylor, Pär Nyström, Lars Wallin