Jutta Bolt forskar i ekonomisk historia och är intresserad av befolkningsdynamik. Som Wallenberg Academy Fellow studerar hon Afrikas befolkningsutveckling för att identifiera mekanismer som ur ett historiskt perspektiv kan förklara den höga befolkningstillväxt som präglar många länder, framför allt i Afrika söder om Sahara.

– Det var ett hårdare arbete än jag först trodde, men vi har i alla fall tagit de första stegen för en bättre förståelse, bland annat genom att använda missionärsarkiv.

Jutta Bolt och hennes kollegor har även sökt upp tidigare outnyttjade arkiv. I Zambia hittade de bortglömda församlingsarkiv som öppnade en ny port till historien.

– Vi fick kopiera delar av kyrkornas material och i gengäld gav vi dem digitala versioner. Tack vare detta lokala material har vi fått en ökad förståelse för den viktiga roll som missionärerna spelade för bland annat skolgång och hälso- och sjukvård och hur det i sin tur har påverkat befolkningsdynamiken i länder som Zambia och Kamerun, men även i andra delar av Afrika.

Farsoter i arkiven

Arkiven innehåller många uppgifter om farsoter, händelser som fick stor påverkan på befolkningsutvecklingen. Efter en tid föddes idén att ta ett större grepp om de historiska sjukdomsmönstren i Afrika.

– Ett nytt projekt växte fram, vilket är ett bra exempel på hur stödet från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse fungerar. Det ger en frihet att tänka i nya banor.

”Det ger fantastiska möjligheter att som forskare få finansiering av ett stort projekt. Det är roligt att andra tror på mina idéer och det stärker självförtroendet att få uppleva tilliten och friheten. För mig har det betytt mycket att vara Fellow, inte bara ämnesmässigt utan även för min personliga utveckling.”

Jutta Bolt bläddrade i de transkriberade dokumenten och började läsa om sjukdomsutbrott som missionärerna beskrev under 1800-talet.

Samtidigt fick historien en kuslig aktualitet genom de nyheter som förmedlades om spridningen av en ny pandemi i världen, covid-19. Det visade sig att flera afrikanska stater reagerade mycket effektivt med förebyggande åtgärder som smittspårning, testning och karantän.

– Jag pratade med många kollegor som bekräftade att flera länder i Afrika tog pandemin på allvar från början. De var tvungna att agera snabbt på grund av begränsade hälsovårdsresurser, men de har också en annan kunskap. Min idé är att man lär sig av erfarenheter. Europa har skyddats från pandemier, medan Afrika möter dödliga epidemier regelbundet, vart tionde eller tjugonde år.

Sjukdomarna spåras geografiskt

Tanken slog Jutta att ländernas olika hantering av pandemin skulle kunna spåras i det historiska materialet. Det nya projektet syftar nu till att skapa en digital sjukdomsatlas som inventerar farsoter i Afrika mellan 1850 och 1960.

– All information som vi samlar in integreras i ett GIS-system där vi kan koppla informationen till koordinater på jordklotet. Vi kan alltså se hur sjukdomsmönstren förflyttar sig geografiskt, till exempel följa en epidemi längs en järnväg eller handelsled.

Kartläggningen baseras framför allt på primärkällor från 24 tidigare kolonier. Lokala församlingsarkiv, missionärsarkiv och myndighetsarkiv digitaliseras och transkriberas genom OCR-teknik som gör det möjligt att läsa maskinskriven text. Det handlar om stora textmängder. Bara de medicinska rapporterna omfattar minst 120 000 sidor.

– Programvaran kommer också att försöka avläsa handskriven text, men det är tyvärr fortfarande litet knepigare, säger Jutta Bolt.

Ett mål är att kunskapen om sjukdomshistoria i Afrika ska ta ett stort kliv framåt.

– Vi vill kombinera information från brittiska och franska kolonier, vilket sällan har gjorts, och jämföra olika regioner med varandra. Förhoppningsvis kan vi börja se nyckelmönster som kan bli utgångspunkten för mer teoretiska studier.

Men projektet har inte bara ett akademiskt värde, utan även ett socialt värde, framhåller Jutta Bolt.

– Den kunskap vi tar fram har att göra med ett hälsosamt liv för alla. En digital sjukdomsatlas kommer att vara tillgänglig för allmänheten. Vi kan få ny kunskap om var sjukdomar uppstår över tid och lära oss mer om sjukdomsutbrottens sammanhang och omfattning.

Ny kunskap om nutida pandemier

Kanske kan de historiska mönstren också ge en ny bakgrund till varför dagens regeringar hanterade covid 19-pandemin på olika sätt. En förhoppning är att databasen ska visa hur myndigheter har agerat vid tidigare epidemier.

– Om vi kan finna liknande mönster under en lång tidsperiod så kan det bli intressant att jämföra vilka insatser som var effektiva tidigare och vilka som är effektiva nu. Kanske kan denna kunskap också vara ett stöd när myndigheter ska utforma åtgärder för framtida bekämpning av sjukdomar.

Jutta Bolt är mån om att resultaten ska presenteras och diskuteras i Afrika. Det förra projektet avslutades med en vetenskaplig konferens i Kenya.

Hon nämner också betydelsen av sin mentor Lisa Smith i programmet för Wallenberg Academy Fellows.

– Lisa Smith har ett stort nätverk bland afrikanska organisationer och det ger en öppning till att sprida forskningsresultaten. Det har också etablerats en kontakt med Världsbanken och FN för att koppla mina resultat till deras forskningsnätverk, vilket kan skala upp spridningen ytterligare.

Text Nils Johan Tjärnlund
Bild Åsa Wallin